Idag har jag haft långa diskussioner med mig själv. Om varandets vara eller icke vara. Det är att gå på promenad alltså. Disskussionen varade i säkert en och en halv sekund.
Jag stog där i ytterhallen och tänkte för mig själv åååh jobbigt, måste jag gå på promenad idag, jag har ju redan varit ute en gång. Sen bitchslappade jag mig och tänkte. Kom igen Ellinor, du har inte fyra diskbråck i ryggen för inte. Ut och gå med dig. Det tillhör rehabiliteringen.
Satte på mig och Jenna kläder och så gick vi. Jag är faktiskt stolt över att jag inte lät den lata sidan av mig vinna idag.
Jag satte därmed på mig en osynlig medalj och drog ner mössan över öronen och öppnade dörren.
Det var en otrolig tur att jag gjorde det. För jag fick se ett rosa moln som var urtjusigt. Älgspår precis bakom grannarnas hundgård och det var riktigt skönt att vara ute och gå. Även om jag inte gick lika långt som jag brukar. Mitt ben spökar med mig idag. Värre än "vanligt".
 |
| Jennas kläder |
 |
| Mina kläder |
 |
| Rosa moln |
 |
| Älgspår |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar