Jag har fått min operationstid!

Jag har sugit på en karamell sedan igår. Men inte helt, jag satte upp en app som räknar ner här på bloggen ( på höger sida högt upp den är rosa, men ingen märkte den)Jag fick nämligen ett brev på posten. Nej, det var ingen räkning.
Det var ett brev från Ersta som innehöll min operationstid. Om 34 dagar ska jag opereras på Ersta Diakoni Sjukhus.

Den 6e mars klockan 7.00  Det känns verkligen skönt att få vara den första på operationsbordet. Jag ska komma till Ersta dagen innan för att träffa Narkosläkaren och prata om mediciner och de andra frågorna jag undrar över. Jag ska få bo på sjukhusets eget hotell och det ska bara vara att gå över gatan för att komma till sjukhuset.

Äntligen vet jag lite mer om framtiden och KAN planera.

När jag ringde min försäkringskassedam så sa hon att det var okej att jag var hos maken fram till vårat möte. Jag känner bara en enorm lycka inombords. HURRA!

Jag kom tvåa i novelltävlingen!

Tusen tack till ni som röstade på mig i Novelltävlingen med en novell på sex ord. Jag kom tvåa!

Hur freaking grejt är inte det. Jag blir verkligen superglad. Men jag har ingen aning om vad andra till femte priset är. Så något lär ju trilla ner i brevlådan så småningom men vad?

Detta gjorde verkligen min kväll och min vecka. Jag är verkligen superglad och superstolt att några där ute tyckte min kortkorta novell var värd att rösta på.

Stolt som en höna funderar jag även på att sätta upp det på min CV- Har kommit tvåa i en novelltävling. Fast kanske inte ändå, tvåa på sex ord. Ska man skryta om sånt?

Jo , så klart man ska. Jag kom ju för sjutton tvåa i en tävling med  700 bidrag. Det betyder att 698 skribenter var sämre kortnovellskrivare än mig. Eller så hade jag snällast vänner som röstade på mig=)


Tjoho! så roligt. Om jag kunde skulle jag lyfta upp Jennas tassar och lyckodansa till I wanna dance with somebody med Withney Huston just nu!

Här är länken med tänkvärda bidrag och längst ner är vi vinnare.


Tack igen/ hon som skrattar bubbligt lycklig och är jätteglad

Skrattfester och trött

Det är så himla konstigt nu för tiden med mina sjukhusvistelser. Förut så höll jag stenhård koll på det. Nu tar jag ett besök i taget.
Jag var hos kuratorn idag och skrattade. Ja, vi skrattar ihop hon och jag. Gråter det gör jag hos Lisa min sjukgymnast. Det är konstigt det där. Men kuratorn hon har samma humor som jag. Hon är rolig och hon tycker jag är rolig. Alltså skrattar hon med mig och jag med henne och vi skrattar åt idiotin som det innebär att vara ryggsjuk. Det är skönt att vara med henne och få skratta. För det är inte så ofta jag skrattar så där så tårarna sprutar och det kitlar skönt i magen och man nästan får magknip och ryggknip bara för att man skrattar så mycket. Jag gör det nästan aldrig. Men jag gör det med henne och det är så underbart härligt.
Hon sa: Ska du inte till läkaren här efteråt? Jag sa, ska jag? Det hade jag helt förträngt, hon sa ja men visst ska du till Doktor Sven idag?
Jag sa: Jag ska till han den 29 klockan två.
Hon: men Ellinor idag är det den 29!
Och så började vi skratta igen. Det är så härligt att få skratta. Jag tror man blir friskare av det.

Sen när jag hade skrattat färdigt då gick jag ner till doktor Sven som skrev ett nytt sjukintyg till mig. Jag fick även lite ändrade mediciner. Efter det åkte jag med sjukintyget till jobbet och där lämnade jag in det och fick en kopia till mig själv. När jag kom hem och vi hade ätit var jag så slut så jag somnade i soffan och snarkade.

ja, jag snarkar.
Nu har jag förflyttat mig till min riktiga säng och ska fortsätta snarka.

Min helg i bilder

Bara att den här har varit hemma har varit underbart

Jag har njutit av varenda sekund spenderat med honom. Han är grejt den där Maken. Älskade, Älskade Make!!

Jenna har spenderat dagarna med att titta ut genom fönstret och undrat vad henne Svärhusse och Lillhusse( Sven och Svärfar Allan) har gjort

Jag har piffat till mig med ett fint hårband ( För att försöka täcka över det flottiga håret, but anywho)

Jag kan liksom inte sluta se mig mätt på honom. Även om det var jobbigt att vara utomhus, men shit så fin han är.

Här mår jag inte så bra, det kanske syns, men jag är mycket lycklig över att han är hemma.

Sista dagen hemma spenderades pussandes och kramandes och bara att vara i närheten av honom.

Nu har han åkt till Västerås och jag till sjukhuset.

En underbar helg på permis helt enkelt. Nu är jag åter i sjukvårdens händer.

Tack ryggen!

Jag har haft en fantastisk dag idag, jag vaknade av att min Make ringde och pratade mig till vaket tillstånd. Eh jag är svårväckt. Sedan låg jag i sängen, ryggen värkte som vanligt när mina piller är i sluttampen av sin värktid. Åh denna rygg alltså. Sedan gick jag upp, svalde pillrena, gjorde frukost och kokade te.
Gick ut och rastade kryckorna ( förlåt hunden) sedan la jag mig i sängen och åt frukost. Såg morgon tv och försökte få tag på olika instanser jag har att göra med( läs försäkringskassan).
Jag gjorde även min nya sjukgymnastik. Bara den saken, åh vad jag älskar att gympa, att få röra på kroppen. Jag ska berätta vad sjukgymnasten sa på vår träff lovar.

Sedan gick jag ner i köket och ringde samtal igen. Då började Jenna föra ett fasligt liv och det var Mona som kom och vi åt lunch, hon gosade med hunden och vi drack te. Hon i soffan och jag i sängen i vardagsrummet.

Sen åkte hon hem efter lite skobyte. Det är bra det där med samma storlek på fötterna och vara less på sina skor.

På kvällen åt vi brunabönor med bacon och till efterrät blev det kladdkaka med blåbärssylt i. Gud i himelen denna kaka, jag älskar den. Vi såg på film jag och Sven och vet du vad.

Min rygg har känts bra idag. Aka den har varit snäll mot mig, dess ägare. Hur braigt är inte det va!

Hahaha.... jag har haft en bra dag och jag känner mig lätt som en fågel.
Då menar jag bra som att den har bara krampat några gånger i benet, den har bara värkt och krampat i själva ryggraden och att jag har sluppit smärtdimman i huvudet. Hallelulja. Slippa smärtdimmar är fasiken det bästa som finns. Jag blir så himla glad i själen. Älskar när det händer. Det är som att få vingar och skratta lyriskt och det känns som att jag skulle bara kunna dansa fram på åkrarna och snurra runt i en härlig klänning och skratta klingande. Ja och så innebär det att jag kan tänka. Bara den grejen va!

Jag kan tänka klart. Det är väl första gången på väldigt länge som det händer.

Så tack snälla ryggen för att du lät mig slippa smärtdimman i skallen och gett mig klara tankar, tack för att du bara har skärt djävligt lite nu och då och bara krampat i benen när jag gått i trappan och haft benet rakt. Tack för att du bara molvärker och hugger några gånger i svanken och värken i bröstryggen har varit kontrolerbar idag.

Så tack ryggen!!!

Tack Lina och alla andra som stöttar mig!

Tack snälla alla ni för era fina kommentarer både här och på fejjan. Jag blir så glad.
Speciellt till Lina som driver och finns på http://www.brollopssmycken.se/

Du är allt en redig pärla du.

Det är i och för sig alla andra som tänker och stöttar mig något enormt i verkligheten och på bloggen.
Ni är alla mina stjärnor i himmelen.

Men Lina, tack så hemskt mycket för din omtanke!

En härlig dag med familjen.

Idag kom A, J och F hit på lunch. Vi var ute och kastade boll i början. A kastade boll rakt på Jennas nos flera gånger och hon bara: En gång till. Lek mera med mig!
Han börjar bli en fena med boll A. Han har bara lite svårt att sparka bollen, men kasta går bra och det är ju bra det!
Sen kan han nicka bollen med.( det är en mjuk boll)

Fast Jenna som älskar bollar men inte är så sugen på apport men gärna stanna och markera så är det en ultimat lekkamrat för A. Hon lämnar bollen och han får ta upp den och kasta på henne.

Sen stack han iväg och då fick pappa hämta tillbaka honom. Men Jenna ville rädda A.

A vad gör du där uppe? Du ska ju vara nere hos mig och kasta boll ju!

 Sen ringde A till sin mormor och morfar och ville komma dit. Vi åkte med allihoppa för att fika.

Fika i mormors famn.

Efter fikat hittade A en vattenspruta och då blev det vattenkrig. Ser ni hur jag håller upp handen och säger. Mercy Mercy!

Fast han sprutade lika mycket på sig själv som han sprutade vatten på alla andra.

Efter ett tag kom morbror( min make) fram med den stora vattenpistolen. Vilket inte var lika kul för mig.

Ser ni hur blöt jag blir precis här.

Sen blev det vattenkrig med bara As familj. Jag tycker mamma J är feg som gömmer sig bakom A.

Jag fick också tag i vattenpistolen och jag säger bara det payback!

Det tyckte A och jag var hysteriskt roligt

As morfar ( svärfar) mutade honom med några röda vinbär.

Sen åkte vi hem.
Har jag sagt att jag hade roligt. Väldigt roligt!

Friskskriven!

Eller nja, såret är friskskrivet. Det sa i alla fall Hans, Sjuksköterskan som la om mitt sår idag. Han sa att det ser jättebra ut, tvättade och la på nytt plastförband så jag skulle kunna duscha. På måndag har maken fått i uppgift att ta bort bandaget. Är det lika fint då så är jag friskskriven i Operations såret. 1-0 till mig.
Nu ska jag bara bli bra i resten av kroppen.

Det går framåt sa tåget, nej men allvarligt. Det känns faktisk som det går framåt. Sen jag fick den här nya kudden till bilen och till kökstolar och annat kan jag sitta mycket längre stunder. Jag har fått tillbaka mera känsel i min fot. Mitt ben är bra. Det pirrar som sjutton men jösses det kan jag leva med bara det betyder att mina nerver väcks till liv.

Båda mina ben fungerar!Jag har inte ont i benet. Det gick bra att vara utan oxycontin på dagen. Det  här är så jäkla fantastiskt så det finns inte ord för det. Så bra är det hela. Nått av det bästa är att om jag ligger ner på rygg så kan jag lyfta mitt ben, fel båda mina ben rakt upp. I nästan 90 graders vinkel. Det är så himla fint att kunna det så jag vill grina en skvätt. Så fint är det.

Det är bäst , absolut bäst att blir bättre!

Morgon dos

Det är inte lite piller de stoppar i en.
Två oxycontin för smärta. Två naproxen för inflamation. Två alvedon. Och några droppar för magen. Det är bara morgondosen.
Sen äter jag ju mera piller under dagen.

Nu till dagens stora nyhet. Jag ska få åka hem idag. Tid och sånt vet jag inte än. Men oh vad härligt det ska bli.

Jag längtar efter Jenna och maken.
Jag längtar efter att se Sven i förklädet och göra taccos och pollykladdkaka åt mig.

De, rondteamet tycker jag är så pigg nu så att jag kan åka hem.

Jag tycker att jag har varit så här pigg ända sedan jag vaknade upp från operation.

Det är en fantastisk känsla. Ja, jag har ont, ja, jag har fortfarande ingen känsel i min högra fot. Men jag är pigg och har inte lika ont i benet. Det är en fantastisk känsla att vara pigg och inte ha lika ont. Att inte ha nervsmärta när man vaknar på morgonen. Utan bara muskelsmärta. Det är fantastiskt. Jag vet ju inte hur det är i kväll. Men just nu är jag bara glad och pigg. Vilken skillnad det är på livet och på hjärnan när den inte lever under nervsmärta.

Härligt