Friskskriven!

Eller nja, såret är friskskrivet. Det sa i alla fall Hans, Sjuksköterskan som la om mitt sår idag. Han sa att det ser jättebra ut, tvättade och la på nytt plastförband så jag skulle kunna duscha. På måndag har maken fått i uppgift att ta bort bandaget. Är det lika fint då så är jag friskskriven i Operations såret. 1-0 till mig.
Nu ska jag bara bli bra i resten av kroppen.

Det går framåt sa tåget, nej men allvarligt. Det känns faktisk som det går framåt. Sen jag fick den här nya kudden till bilen och till kökstolar och annat kan jag sitta mycket längre stunder. Jag har fått tillbaka mera känsel i min fot. Mitt ben är bra. Det pirrar som sjutton men jösses det kan jag leva med bara det betyder att mina nerver väcks till liv.

Båda mina ben fungerar!Jag har inte ont i benet. Det gick bra att vara utan oxycontin på dagen. Det  här är så jäkla fantastiskt så det finns inte ord för det. Så bra är det hela. Nått av det bästa är att om jag ligger ner på rygg så kan jag lyfta mitt ben, fel båda mina ben rakt upp. I nästan 90 graders vinkel. Det är så himla fint att kunna det så jag vill grina en skvätt. Så fint är det.

Det är bäst , absolut bäst att blir bättre!