Vad är det värsta som kan hända?

Det är en fantastisk fråga, när jag är orolig eller nojjar ihjäl mig över något, då brukar maken säga precis så:
Vad är det värsta som kan hända?
Jag börjar pladdra på om alla hemskheter som kan hända inför den kommande situationen som jag oroar mig.
Tänk om de inte tycker om mig? Tänk om jag gör bort mig? Tänk om det är stökigt hemma? Tänk om jag inte klarar det.
Då svarar han alltid: OCH? Vad gör det?
Alla gör vi bort oss någon gång. Alla kan inte tycka om dig. Du tycker inte om alla andra. Om det är stökigt hemma så får det vara det. Det betyder bara att du har haft viktigare saker för dig, eller så får vi städa. Och om du inte klarar det första gången så klarar du det andra eller tredje gången. Det viktiga är att du försöker och inte ger upp.

Det är så himla smart tänkt och efter att jag har börjat svara på den frågan inför mig själv och komma med motargument. Avdramatiserar jag det jag är orolig över.  Så blir jag lugnare inombords.

Det är ett bra tips ifall man är oroligt lagd och nervös av sig.

Att bli rynkfri

Min mamma är över 50 år och en ren och sann soldyrkare. Så fort hon får chansen sitter hon ute och lapar sol. Hon har levt ett tufft liv och inte varit så snäll mot sig själv och sin kropp.

Ändå har hon väldigt fin hy för att vara närmare 55 än 45. Hon har lite rynkor och visst hon har solskadad hy det ser man, men jösses hon är mer i solen än i skuggan sommarhalvåret så det är inte konstigt.
Nu när jag börjar närma mig 30, det är trots allt snart bara 2 år kvar så börjar jag inse att min kropp inte är oövervinnerlig, okrossbar eller för alltid kommer att vara hel.

Det innebär att jag måste vårda mig själv som jag vårdar mina relationer. Att ta hand om sig själv, sitt inre och sitt yttre är ingen skam om man gör det ur ett vårdande syfte. Är man fåfäng och sprayar sig full med kemikalier och gör det för att man har dåligt självförtroende. Ja då är man fel ute.

Men om man tar hand om sin kropp och sitt psyke och behandlar det som den vore något oerhört dyrbart som det faktiskt är. Ja all heder till dig. Stå med ryggen rak och känn, det här gör jag för min skull.

Vad jag tror hemligheten bakom min mammas hy och hennes ansikte som inte är så rynkigt är nivea creme.
Du vet den blå burken som finns i varje mataffär som finns i varenda hushåll som man smörjer allt från nariga händer till frostbitna kinder med.  Så jag smörjer mig varje kväll innan jag går och lägger mig med Nivea. Det gör gott för min hy och så hoppas jag att jag inte får så mycket rynkor när jag blir gammal.

PS: Mamma säger att det är hälsokost A-kräm som gör det inte Nivea creme. Men jag tror ändå på Nivean för hon har alltid haft en burk hemma som hon har smörjt sig med. Åtminstone när jag var liten, vad jag kommer ihåg. Det kan ju vara en kombo. Nivea och Acreme. DS

Ps den är paraben fri, men kolla på lotion flaskorna de är inte parabenfria. Utan bara nivea creme. Ds

Att skriva ett brev.

För några dagar sedan mådde jag lite dåligt över huvudtaget och jag kom att tänka på något som hände för några år sedan. Jag tänkte på en föredetta vän till mig som vänskapsdumpade mig och sa: Vi har inget gemensamt längre via sms när jag frågade om vi kunde ta en fika sist jag vet i Södertälje.
(Aj det sved) Jag var den större människan och svarade att jag tyckte det var tråkigt att hon kände så men respekterade hennes beslut. Det var vad jag svarade henne i smset. Jag menar vad annars ska jag säga? Ser inte hon hur fantastisk jag är och hur bra väninna jag är så får hon skylla sig själv. Hennes förlust.  Det är inte min för jag behöver inte sådana människor i mitt liv.

Idag har jag gjort något väldigt konstigt kan tyckas.

Lägg till bildtext

Jag har skrivit ett brev( på datorn inte förhand) till än föredetta vän som sårade mig. Jag vet inte ens om jag ska skicka det till henne. Det har jag inte något behov av. Jag menar hon går garanterat inte runt och tänker på mig. Så varför ska jag ödsla mer energi på det. Då är det bättre att få ur sig det och lämna det som hände istället för att älta. Men jag ville få ut allt det som hon satte igång inom mig.
Jag ville säga till henne hur jag upplevde situationen och att jag blev ledsen och sårad.
Så jag skrev och skrev och skrev. En hel A4 med text blev det.

Det är skönt att få ösa ur sig sånt som man har blivit sårad över. Jag har fått ur mig det och känner att jag kan sluta älta det nu. För nu har jag fått säga det jag ville ha sagt. Även om hon inte läser det. Men det är inte det som är poängen med brevet.

Poängen är att jag släppte ut det jag har gått och tänkt på, funderat på och på så sätt kan jag sluta älta det som gick och störde mig inombords.

Så mitt tips är: Ifall man är sårad eller störd på en människa. Skriv ett brev där man talar om exakt hur man känner och tycker. Använd vilka ord man vill hur fult eller fint språk man vill. Men släpp ut det. Sen ska du se vilken lättnad det blir inombords. För nu bär inte du runt på det längre. Utan du har fått säga det du ville ha sagt.
Och det handlar inte om mottagaren. Det handlar om dig och din känsla inom dig. För jag kan garantera att mottagaren inte bryr sig ett dugg om hur du går och känner dig. Men det gör ju du och det är du som ska gå och må bra.

Boxkudde

Jag köpte en boxkudde på min utskrivningsdag på Jysk, det var knappt så jag tog mig in på jysk. Jag var helt slut som människa.  Jag ska ha den under knäna och imellan knäna när jag ligger eller sover. För att jag får inte ha raka ben och knät ska vara ovanför höften för att underlätta för ryggen sa min sjukgymnast och arbetsterapeut på sjukhuset.

Men nu till problemet. Jag får inte ha kudden ifred. Först snor Jenna den och bara aaah vad skönt att vila på sen kommer maken och säger ååh en sån här vill jag också ha och lägger sig glatt tillrätta med den under huvudet. Fast jag fick ju tillbaka den när jag frågade. Men endå bara för att jag råkar ha den fenomenala dag kudden. Ja du vet en sån man har på dagen och inte har när man sover. En sån bra kudde är det.

Tillslut så insåg jag mitt misstag och

Igår när Sven var inne i Umeå då bad jag honom köpa en till kudde. Till maken som blev jätteglad. Nu kan Jenna slåss om att använda båda våra kuddar.


Det kallas boxkudde för den är 60x70x10 cm hög och den är helt perfekt för sitt jobb.

Det är bara svårt att hitta örngott till den. På Jysk hade de inga. Jag har inte letat någon annanstans men jag ska. Så man får något snyggt att ha på så det ser ut som "prydnadskuddar" till sängen.

Fuktmask för torrt och fnösig hud

Jag är som sagt Honungsjunkie!
Det är sant. Jag älskar honung, fatta en kopp starkt te med honung i. Så himla gott.
Eller typ ungsbakad brie med nötter ringlad honung på toppen. mmmm. Alltså himmelskt.
Eller lite honung i yoghurten på morgonen. Det är toppen med honungen.
Dessutom lenar den en ond hals, har antiinflamatoriska egenskaper.
Och OCH man kan göra en ansiktsmask av den som gör att torrhud som är vintertrött och torr som fnöske blir fräsch len och får en lyster igen.

Du gör så  här: 
Om du har ett badkarl, fyll på det med hett vatten, ta med dig en bra bok och lägg dig där i en stund och njut. Har du dusch fine, skrutta runt hemma istället i mjukisbyxor innan du tvättar bort ansiksmasken.

• Tvätta ansiktet med dina vanliga ansiktsrengöringsmedel.

• Torka torrt

• Ta honungen som den är( inte för rinnig, det ska helst var fast honung.) och smörj in ett lager i ansiktet. Det är sött och blir glansigt. Var försiktig runt ögonen, det är lika otrevligt som att få något annat i ögonen.

• Låt sitta i 10 minuter och skölj sedan av.

• Vill du ha lite mer skrubbeffekt på ansiktsmasken, kan du blanda honung i en skål och ha i strösocker. Då försvinner även gamla hudrester.

Ansiktet får en helt ny lyster, eftersom honungen är antiinflammatorisk så är den dum mot finnar och gör att rodnader försvinner. Det är super, helt naturligt och finns i de flestas skafferier.
Jag gillart!