Dagens Promenad 2012-04-15

Idag var vädret så fint och jag hade rätt ont i musklerna i ryggen så jag beslutade mig för att ta mig och Jenna på promenad. Det var ett bra tag sedan vi gick ut och gick. Det är sank i vägen så det är blött och där snön inte är sjunker man ner i leran. Jenna var riktigt lerig på ben och buken när vi kom hem igen.
Vi gick till "kurvans slut" och sedan hem igen.

Jag hade gårdstövlarna på mig och var väldigt glad över att jag hade dem. Annars hade mina fötter varit dyngsura och leriga efter några minuters promenad.
Det var riktigt skönt att vara ute och gå och få ett avbrott mot packandet och vila ryggen i sängen.

Jenna var alldeles överlycklig över att få lite motion. Plus att hon idag har fått leka med aktivitetsbollen. Det är en boll som man stoppar in godis i. Hon är jättenöjd idag. Ser ni hur nöjd hon är

Godkväll alltså

Maken ser på hockey AIK- SAIK och skriker till ibland framför dataskärmen. Jenna hon ligger och hetsflåsar under mina knän. Jag sitter alltså väldigt långt ut på soffkanten för att Jenna ska hålla sig lugn. Hon ska helst vara på mig. Alltså ligga på mig så nära som möjligt. För hon gillar inte när man ser på hockey. När hon löper som hon började med idag. Blir hon ännu värre.  Men nu ligger hon här under mina knän och viftar lite lätt på svansen och slickar sig nervöst om nosen.

Godkväll alltså

Jenna och problemen

Jag var på morgonpromenad med Jenna och vi mötte en liten hund och dess ägare i en kurva och den lilla hunden fick värsta vredesutbrottet och morrade skällde och visade tänderna och gjorde utfall. Ägaren gjorde som vanligt ingenting och sedan var Jennas morgonpromenad förstörd för hon mötte en snauser ( som hon gjorde så mot) och en flat ( som hon också gjorde så där mot).
Om hon får en bra start gör Jenna inte alls så. Det beror på hur den första hunden hon möter agerar.
Jag säger till henne varje gång på skarpen att det är inte okej att bete sig på det sättet.

Men det är lite frustrerande med andra hundägare som tycker det är helt okej att deras hund anfaller min. När jag alltid säger ifrån när Jenna beter sig dumt.

Jag undrar bara hur jag ska kunna ändra detta beteende hos min hund. 

Jenna och nervösheten.

När Maken ser på hockey så sitter Jenna på mig och darrar och flåsar och har tungan enda ner till knäna. Hon tycker det är riktigt mentalt jobbigt att hennes Husse ser på Hockey.
Jag är lugn och metodisk mot henne. Hon ska vara hos mig, bredvid mig i soffan. Hon får sitta, ligga eller stå bara hon är hos mig. Det går sisådär. För all hennes fokus ligger på husse som skickar ut en väldigt nervös energi.

Det är skillnad mot igårkväll när Maken pluggade och jag såg på svtplay på datorn. Då såg vi ut så här:

Jenna ska alltid ligga på kudden. Helst så mycket som möjligt. Jag älskar att ligga och gosa med henne så här. Oftast ligger hon bakom min rumpa och sover. Jag virkar, läser, dattar mig( håller på med datorn) eller så tar jag en lur.

Apropå bilden så har jag randigt på mig. Jag älskar randigt. Jag har kommit på en sak. Jag tycker det är fint och även om det "inte" ska passa tjockisar som mig. Så struntar jag högaktningsfullt i det. Jag tycker om randigt. Ränder ska ju "bredda " kroppen. Men jag tycker att jag är fin i det och känner mig smal i randigt. Det är väll när jag sitter som det verkar lite konstigt.


Så här är vi. Randiga jag och nervösa Jenna. Så fort jag har "smuttat" i mig med små klunkar min provivadryck så ska vi gå ut och gå hon och jag.

Dagens promenad och Jenna har fått en lekkompis

Idag när vi var ute på dagens promenad med Jenna , jag går ju givetvis ut fler gånger men det är en jag gör lite speciell. Så var vi i sjukhusparken. Vi gick där och jag hade taget med mig kammen och kossan. Jag tänkte att hon skulle få lite specialtid utomhus. Att få leka med hennes kossa efter att jag hade kammat henne.
Sen märker jag och Jenna att det är en rottisblandning som går med två gubbar. Jag tänker jaja och går vidare för att Jenna ska få göra sina behov. Helt plötsligt kommer den hunden springande med kopplet efter sig.

Och jag blir så himla arg, nu gick det bra. Men det är inte okej att släppa sin hund så där. Tänk om Jenna hade varit hundaggresiv. Eller den hunden och Jenna inte hade gått bra ihop. Man frågar väll ändå om hundarna får hälsa på varandra. Jag sa till dem att jag inte var okej att göra på det viset.
Ägaren sa : Men lugna ner dig, hundarna löser det där själva.
- Det är inte okej, du måste fråga innan, jag kanske inte vill att min hund ska hälsa på din hund.
Jo, men det är ingen fara, min hund är så snäll.
- Men om min hund biter din hund då? Min hund är inte van vid andra hundar förutom familjens egna. Det är inte okej.
Ja men biter hon min hund så gör det inget, då förtjänar han det.
- Jag tycker inte att det är okej om min hund biter din hund. Nu går detta bra men ifall det inte hade gjort det.
Man måste faktiskt ta ansvar över sitt djur.

Det gick ju jättebra och Jenna och Atlas som rottisen hette fick leka och det gick bra och jag hade en lycklig hund på väg hem sedan. Men endå. Tänk dig själv om en hund kommer för att ägaren bara släpper kopplet.

Det känns jättebra att hunden var snäll och det gick bra för dem att leka, Jenna var som vanligt restrektiv mot främande människor som jag eller Maken inte har godkänt men hunden tyckte hon var rolig.

Här runtomkring finns det bara småhundar och de gillar inte större hundar så det går inte så bra. ( dessutom är deras ägare gråhåriga tanter som tycker det är gulligt när deras hundar morrar och attakerar på bakbenen, inte okej!)

Jenna tyckte det var jätteroligt att få leka och man ser att hon är obekväm i början ( nedersta kortet) men hon har inte puffat ut öronen som visar att dig gillar inte jag. Lite småragg men det gick över.

Han( puckoägaren) som släppte sin hund frivilligt sa: Höhö ska du inte släppa loss henne så de får leka fritt.
Man bara, det är ett sjukhus här, det går en väg tre meter  från var vi står. Jag tror inte det.

Suck vissa ägare alltså. Jag tror inte Jenna skulle sticka men har hon kul så kan hon springa stora lovar. Dessutom vill jag ha lite kontroll eftersom det är första gången hon möter denna hund.

Så här lycklig såg hon ut

Dagens promenad

Jag gick på långpromenad med hunden idag. Över en kilometer. Det är första gången sedan operationen. Jag såg till att ha vattenflaskan i fickan ifall jag skulle bli törstig. Jag såg vårblommor precis överallt och det var blå himmel och jag önskar att jag hade haft solglasögon på mig. Jenna hon såg en golden som hon bara skulle fram till. Jag tror hon trodde det var Fanta( svärisarnas golden) och jag frågade om hon fick hälsa. Den andra hunden satt ner och Jenna satt ner sedan ställde sig Jenna upp och luktade den andra hunden i mungiporna i baken. Det gick jättebra. Jag tycker nämligen att träffa andra hundar med Jenna är jobbigt för att hon är inte van att vara social med andra hundar än Daisy och Fanta( Svärisarnas hundar).

Det gör ju inget om hon inte hälsar men det vore bra att träna på det. Sedan kom det en liten king charles som var döv och blind på ena ögat. De stod mest och glodde på varandra. Det gick även det bra. Och så tappade jag vanten. Det upptäckte jag så klart inte förens jag kom hem. Jag och Maken kom hem samtidigt så han hjälpte mig att leta. Det innebar att jag fick gå 680 meter till. Ska jag tillägga att jag är helt slut som människa nu på kvällen.

Dagens Promenad

För Jenna var den väldigt intressant, för Jennas matte, inte lika mycket. I parken som vi går till ibland är det alltid ett rikt djurliv och mycket hundar. Jenna kan inte koncentrera sig på sin business riktigt när vi är i den parken så vi går inte dit så ofta. Men idag gjorde vi det.

Och vi fick säga hej till både Herr Ekorre

Och Hej till Fröken Hare

Det innebar att Jenna inte alls ville kissa utan mer se efter var den där himla Haren hade tagit vägen. Det gick så långt att hon satte sig ner och vägrade röra sig för den hade ju försvunnit. Och det kan man ju bara inte göra på detta viset. Det förstår ju vem som helst, enligt Jenna.

Kan jag säga att jag tyckte Jenna var lite småfrustrerande att hon tyckte att dessa djur var mer intressant än att kissa. 

Sedan möte vi en liten hund och dess matte och Jenna skötte sig riktigt bra, fick henne att ligga ner( var ändå större än hunden) medans vi, jag och den andra hundens matte pratade. Hundar är ett så bra samtalsämne, vi hundägare i mellan. Jag skulle vilja lära mig att våga låta Jenna hälsa på de små skällande åbäken.  Men det är faktiskt inte så kul att alltid bli morrad och skälld på för henne. Ja, alla andra småhundar i 20 cm klassen morrar, hoppar och skäller på henne och är allmänt småhundsbjäbbiga. Jag förstår att hon inte gillar det alls. Hon säger ju inget eller så men man märker att hon blir lite restriktiv.

Att något så fult kan vara så kul

Jenna fick en kossa häromdagen som säger muuu muuu muuu när hon biter på den. Den är skitful. Men hon älskar den och tycker den är fantastiskt rolig. Just nu i denna skrivande stund ligger hon sover med den i sin säng. Det bästa är att hon vet att hon ska vara på mattan när hon leker med den. Sedan att mattan blev ihoprullad. Det är en annan sak. Detta var när hon precis hade fått kossan.

( Jag skrattade så jag dog inombords men för henne kan man inte skratta så där då eldas hon på av bara den istället)

Enyoy!

Jenna går förbi grannens hundar och sköter sig utmärkt

Jag måste lära mig att ta det lugnt.

Ibland är jag bara så korkad. Det är sant . Jag erkänner. Jag är korkad. Jag har inte tränat på två veckor för jag har varit förkyld. Så i förrgår då går jag ut jättehårt. Cykling plus mitt träningspass plus att jag satt jättemycket hos Louise. Jag var helt däckad igår. Benet bara strulade och jag fick kramp av ingenting. Jag är korkad!

Vad gör jag idag då?
eh jo går ut och går. Det är underbart. Himlen är alldeles vitgrå och det är en enda minusgrad ute. Så jag och Jenna vi går ut och går. Och hur långt går jag. JO. en komma nio freaking kilometer. Vilket är korkat. För jag har inte rört på mig på två veckor jag har varit sjuk. Jag har därför inte samma ork som förut och inte samma stamina.

Vad innebär det då att jag får gå, sätta mig ner och vila på huk, gå, sitta på huk, gå, sitta på huk,  gå sitta på huk. För att jag inte kan tänka efter och gå en kortare sträcka som jag klarar av. Men jag tog mig dit och hem och det är ju bra. Även om det säkert inte lönar sig ett dugg. Så nu ligger jag och vilar ryggen.
Dessutom hade jag satt korsetten lite fel så den tryckte på höften och rumpan och tryckte fint på  min ischiasnerv. Så när jag var i kurvan som jag alltid går förbi var jag tvungen att ta av mig jackan och ta av mig korsetten och sätta på mig den igen. Det är inte lätt för den sitter åt och hamnar kardborren fel så är det inte skönt.

Men efter det gick det betydligt bättre att gå. När jag var nästan hemma så mötte Sven upp mig på sina skidor.

Det slutade med att Jenna fick både gå på långpromenad och följa med på en skidtur. Vilket hon tycker är så roligt. Just nu ligger vi båda i sängen och pustar ut. Jag ska snart gå och duscha. Sedan ska jag laga mat.

Men men, även fast jag var korkad och gick ut för hårt. Så är jag ändå stolt över mig själv att jag klarade av att gå så långt. Nu får vi se hur jag mår resten av dagen.

mvh/hon som måste lära sig att ta det lugnt.

Dagens träningspass

Idag har jag tränat för första gången sedan jag blev sjuk för hehe två veckor sedan. Suck. Denna förkylning har verkligen tagit hårt på mig. När man inte tränar förlorar man muskler så himla fort. Konditionen börjar försvinna efter fyra dagar. Idag var det jobbigare än vanligt men väldigt skönt att få röra på kroppen igen. Den där promenaden som jag hade tänkt börja med struntar jag i. Det är nämligen minus 24 grader ute och då ska inte jag ut och gå.  Jag ska helst inte ut och gå i minus 15 för mina lungor och att varje promenad är som ett joggingpass för mig. Det blir så när kroppens muskler har förtvinat och man har gått som en sengångare i ett och ett halvt år. Då är det jobbigt att promenera.

Men det var inte det jag skulle berätta om utan min härliga träning.
Jag började träningspasset genom att städa min motionscykelhörna. Ja, för städning räknas som träning för mig det har Lisa, min sjukgymnast sagt.
Jag har ju täckt över min cykel och ställt massor av saker i vägen för den, eftersom jag inte ville se skrället när jag inte fick använda den. Den stod där och häcklade mig. Plus att den fungerar som en utmärkt hängare till kläder som man vill använda igen.

Det gick från det här:

 Till det här:

Tänk vad lite plockande kan ordna. Fantastiskt fint blev det och jag har även sorterat och slängt en massa med. Det är min strumplåda och på strumplådan har jag skor som jag inte vill ha i ladan.

Mina noppiga byxor och träningskor

Jag vet inte hur länge jag cyklade, antagligen några minuter men det var hemskt jobbigt och jag var tvungen att ställa in höjden på sadeln för det kändes alldeles för lågt. Det var väldigt roligt att cykla även om jag upptäckte att hehe sadeln var väldigt hård.

Jenna ville hjälpa till och träna med

Hon tycker det är jobbigt att jag ligger och viftar på golvet att hon helst vill vara med eller åtminstone ligga tätt tätt bredvid mig. Jag fick henne att lägga sig i sin säng.

Min sista övning är att lyfta vikterna rakt ut från kroppen och den gör jag alltid nära fönstret så jag kan se ut på utsikten över Häggnäsdalen. Då får jag nått annat att tänka på än att det bränner i  mina armar och axlar.

  När jag är färdig så plockade jag undan mina träningssaker  och Jenna kunde slappna av hon med.  Nu ligger jag i sängen och tar igen mig.

 

Idag är ingen vanlig dag.

Idag fyller två av mina favoriter år. Min morfar och Jenna. Morfar ringde jag och sjöng för klockan nio i morse. Jag sjöng ja må han leva i 120 år.  Jag tror min morfar kommer bli åtminstone en 105 år gammal. Han är en härlig krutgubbe.

Han tackade så mycket för presenterna och såg verkligen fram emot att få pröva apotekets gröna te.
Sedan sa han att jag skulle gratulera Jenna med vilket jag har gjort.

Jennas födelsedag började med att hon fick ha med sig bollen ut till "frukostpromenaden" sedan fick hon frukost med en frolic bit i( det är hennes godis) och efter det fick hon öppna paket.

När jag och Sven kom hem( jag hade varit till sjukgymnasten) då fick Jenna paket från Daisy och Fanta med. Godsaker. Gissa om hon är lyriskt. En jätterolig nu leksak som piper när man biter i den och godis.

Jag tror jag kan

Ååååh

Åhhh

Åååheee

 

 

ÅåHEJ!!

( Jenna hoppar efter sin älskade boll)

Jenna älskar sin boll

Matte kan jag få ta med mig bollen ut idag?

Jag fick!

Bollen!

 

Mattes all the way säger Jenna

Jag är helt slut i både hjärnan och kroppen efter dagens monsterpromenad och allt jag gjorde efteråt. Det känns som hela jag har arbetat hårt igen. Som det alltid känns efter mina "långa promenader" på lite mer än en kilometer.
Jenna hon är lika slut som jag är. Dels har hon fått leka med Daisy och Fanta. Sen har hon fått leka med Sven och August. Och så har ju alla varit här. August, Jasmine, Dagny , Allan, Fanta och Daisy. Hon är slut i hjärnan och trött i kroppen hon med.

Det är bra, nöjd matte och nöjd hund. Jenna har tom gått och lagt sig i sin säng och lagt sig för natten fast hon inte varit ute än. Jag ska se klart biggest looser på tv4 och sedan ska vi ut så hon får kissa inför natten.

Hon och jag, min lilla tjej. Som går med matte på långpromenad. Ja lillhusse( Sven) han åker skidor bredvid de senaste gångerna. Men det är roligt att ha henne med. Hon har liksom varit med hela resan. Från att vara nästan förlamad och inte kunna känna benen och bara ligga i sängen till att klara av en promenad på 1,44 kilometer.
Det är skönt att ha någon som bara gillar att vara med en och följer med på hela resan. Hon kommer vara med på mitt nästa mål som är att kunna gå två kilometer. Att säga hejdå vid dörren när jag ska arbetsträna, när nu det blir. Men åh vad jag är glad att jag har henne. Att hon blir lika trött och slut som jag över samma saker. Att hon tycker om mig, att hon kramas och att hon vill vara nära när jag är ledsen, viftar på svansen när jag är glad.

Hon är mattes Jenna.Matte älskar dig och du älskar matte

Dagens promenad.

Idag har jag, Jenna varit på långpromenad och Sven han följde med på skidor. Jenna är duktig att gå i koppel med mig när vi går själv. Hon går bra, med hennes framtassar vid mina fötter och går i min takt. Men med någon annan i närheten är det en annan historia. Hon vet inte riktigt vem hon ska följa.  Hon vill ju gå med den som går först. Och Sven han hade ju så långe " fötter", skidor, idag och då ville hon ju gå längst fram med dem. Så det blev mycket , fot, Fot, FOT, FOT! idag.

Men hon har ändå världens stoltast matte för idag släppte jag kopplet i kurvan där vi brukar vända så hon fick springa lite med Sven som åkte skidor. Och där fanns det renar och när hon och Sven skulle åka skidor på den igensnöade skogsvägen som inte plogas på vintern så var hon lös och när hon såg renarna så stannade hon kvar när jag sa Stanna och jag är så fruktansvärt stolt. Det är så roligt. Åh världens bästa Jenna.

Renarna var både på höger och vänster sida i skogsdungen. Du ser skoterspåret som samen har gjort där Sven åkte skidor med Jenna. De åkte nära den vänstra skogsdungen där det var 8 djur och på höger sida var det cirka 3 djur. Hon var så duktig.

Jenna, Sven och de små pricarna i bakgrunden är Renarna. Jag är så stolt.

Jenna är lös på bilden här, och hon har precis klättrat upp för den andra snöplogskanten och får precis syn på renarna. Jag säger stanna och hon bara lägger sig ner. Precis på högsta toppen av plogvallen. Det är ju toppen.

Jenna och Sven åkte skidor ner och upp för backen till bron och hon fick vara alldeles löst. Hon är så duktig.