känna, titta, ta på

Lyxen att gå och strö shoppa, den existerar inte längre i min vardag.
Jag har gått från att kunna strosa i butiker i timmar och titta och känna och verkligen uppleva klädesplaggen eller skorna eller vad sjutton det nu är jag har på känn att jag skulle behöva. Till att tänka ut innan, vad är det jag är ute efter? vart hittar jag det? och så gör jag en punkt insats och åker hem.

Alltså in, den där ser bra ut, prova, till kassan och betala, gå ut och åka hem. Det är ungefär det jag orkar.
Jag har ju en fabläss för att gå på coopforum.  Har alltid gillat det. Men nu drar jag mig för det. För det är så himla jobbigt, och gör ont och jag orkar inte egentligen. Men ibland går jag och följer inte med in någon annan stans. Men sedan är jag helt slut efter det.

Jag kan inte välja längre att gå på stan och insupa en hel klädesaffär. Jag fungerar inte så längre. Min kropp orkar inte längre. OCH DET SUGER.

Mvh/ hon som har ont i ryggen efter att ha varit inne på intersport

Tack ryggen!

Jag har haft en fantastisk dag idag, jag vaknade av att min Make ringde och pratade mig till vaket tillstånd. Eh jag är svårväckt. Sedan låg jag i sängen, ryggen värkte som vanligt när mina piller är i sluttampen av sin värktid. Åh denna rygg alltså. Sedan gick jag upp, svalde pillrena, gjorde frukost och kokade te.
Gick ut och rastade kryckorna ( förlåt hunden) sedan la jag mig i sängen och åt frukost. Såg morgon tv och försökte få tag på olika instanser jag har att göra med( läs försäkringskassan).
Jag gjorde även min nya sjukgymnastik. Bara den saken, åh vad jag älskar att gympa, att få röra på kroppen. Jag ska berätta vad sjukgymnasten sa på vår träff lovar.

Sedan gick jag ner i köket och ringde samtal igen. Då började Jenna föra ett fasligt liv och det var Mona som kom och vi åt lunch, hon gosade med hunden och vi drack te. Hon i soffan och jag i sängen i vardagsrummet.

Sen åkte hon hem efter lite skobyte. Det är bra det där med samma storlek på fötterna och vara less på sina skor.

På kvällen åt vi brunabönor med bacon och till efterrät blev det kladdkaka med blåbärssylt i. Gud i himelen denna kaka, jag älskar den. Vi såg på film jag och Sven och vet du vad.

Min rygg har känts bra idag. Aka den har varit snäll mot mig, dess ägare. Hur braigt är inte det va!

Hahaha.... jag har haft en bra dag och jag känner mig lätt som en fågel.
Då menar jag bra som att den har bara krampat några gånger i benet, den har bara värkt och krampat i själva ryggraden och att jag har sluppit smärtdimman i huvudet. Hallelulja. Slippa smärtdimmar är fasiken det bästa som finns. Jag blir så himla glad i själen. Älskar när det händer. Det är som att få vingar och skratta lyriskt och det känns som att jag skulle bara kunna dansa fram på åkrarna och snurra runt i en härlig klänning och skratta klingande. Ja och så innebär det att jag kan tänka. Bara den grejen va!

Jag kan tänka klart. Det är väl första gången på väldigt länge som det händer.

Så tack snälla ryggen för att du lät mig slippa smärtdimman i skallen och gett mig klara tankar, tack för att du bara har skärt djävligt lite nu och då och bara krampat i benen när jag gått i trappan och haft benet rakt. Tack för att du bara molvärker och hugger några gånger i svanken och värken i bröstryggen har varit kontrolerbar idag.

Så tack ryggen!!!

lillkludden

Igår gjorde min man och hans bror en trip upp på lillkludden som jag och maken hade planerat att vi skulle göra i sommar. Men jag kunde inte följa med för jag kan inte bestiga berg.

Jag var riktigt avundsjuk igår. Men så fick jag en present med mig ner. En jättestor vit sten som de hade hittat där uppe. Jag är nöjd. Lite avundsjuk men nöjd

Avundsjuk

Sånt här är jag avundsjuk på. Maken och en oinbjuden Jenna spelar tennis. Förra året vid den här tiden kunde jag också göra det.




Då såg det ut så här:

Då var jag med och spelade tennis, jag var med på allt sådant kul.