Jag får välja det godaste.

Sönderfrysta blåbär är ingen hit på gröten på morgonen. Det är rent av äcklig. Jag tycker om frysta blåbär på gröten i vanliga fall och tänkte, jaja, de blöter väll upp sig i mjölken. Men de fick en så äcklig bismak. Juck!

Det bästa med att ha gjort en gastric bypass är att nu får jag bara äta det bästa. Ja, det jag tycker är godast som har bra näringsinnehåll. Det är underbart. Förut tvingade jag i mig saker som sill och annat på julbordet som jag inte alls tyckte var gott. Nu kan jag rata dem med gott samvete. Jag behöver inte äta äcklig sill bara för att man "ska" smaka. För jag äter så lite och då blir det antingen nått äckligt eller nått gott. Då väljer jag nått gott.

Och med nått gott menar jag inte godis eller skräp utan jag tallar om lax, sallad, potatisgratäng, en god köttbit. Jag behöver dessutom inte proppa tallriken full bara för att man ska ta lite av varje. Det känns så himla skönt att bara kunna unna sig det allra godaste. Vill jag inte ha revbenspjäll då behöver jag inte äta det. Jag slipper det där "ska:t" som man har gnagandes inom sig.  Du vet, nu har de ansträngt sig så mycket och då ska man visa att man uppskattar det dem gjort genom att smaka av allt.

Jag får välja det jag tycker bäst om helt enkelt. Det känns så himla skönt att slippa det dåliga samvetet när det kommer till mat och bara göra bra och goda val.