I somras när jag mådde som sämst, bara grät och bannade min rygg till månen. När jag var yngre tyckte jag inte om min kropp. Jag kan ärligt säga att jag inte uppskattade den alls. Det underverk som den kunde utföra då. Som den inte kan idag. Jag tyckte inte om min kropp, inte min storlek, inte hur jag såg ut.
Jag uppskattade verkligen inte det underverk som kroppen faktiskt är, vare sig den håller eller inte.
Jag är glad över min kropp. Jag gillar den. Visst den är trasig nu och tjock och ger mig smärta. Men den är min och det är fantastiskt att se hur jag utvecklas.
När jag var yngre tyckte jag inte om min kropp eller mitt utseende. Jag har inte lyssnat på min kropp alls. Det kanske är därför den är trasig nu. Med all sannolikhet är det nog så att den är trasig för att jag inte lyssnade på vad jag ville göra.
Jag tycker om min kropp idag och jag kan fixa den. Det är därför jag gör min gbp. För att kunna fixa min kropp så att jag kan leva det livet jag vill leva.
Jag vet att min kropp har svikit mig för att den gick sönder och att jag tog den för givet. Nu tar jag inte min kropp för givet längre. Jag försöker behandla den som den gåva den faktiskt är.
Jag tror att eftersom jag älskar mig själv och min kropp trots dess skavanker så kommer jag bli bättre i min rygg. Jag kommer kunna leva ett fullgott liv och jag kommer ha massor av roligt i min kropp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar