-
Hej!
Jag har också PCOS (fick veta det för ungefär två veckor sedan) men mig ville de ge gulkroppshormon som man skulle äta 10dagar/månad för att på så sätt få igång menseriet. Till mig sa de att om ni vill börja försöka bli gravida om ett år ska du börja äta dessa NU. Tycker att det verkar konstigt att äta ppiller för att man sen ska kunna försöka få barn, det finns väldigt många i min bekantskapskrets som haft stora svårigheter att få iordning menseriet efter att de slutat med ppiller utan att de haft PCOS. Själv vill jag inte peta i mig hormoner i onödan (blir fruktansvärt labil och ilsk av dem - slog sönder mina föräldrars veranda i raseri när jag precis börjat med minipiller - så jag försöker klara mig utan) så jag ska försöka ta tag i min vikt istället. Ca -15kg till ett BMI på 25, det sägs ju att PCOS "minskar" om man går ner till "normalvikt". Så jag ska ge det ett halvår med en sakta nedgång och se om maskineriet börjar komma igång - gör det inte det så får jag väl börja med de jäkla hormonerna då.
(nej, vi vill inte försöka bli gravida just nu, men jag vill gärna försöka få barn innom en 3-5årsperiod)
Hej Maria!
Jag förstår att det är en chock att få en sådan diagnos, för mig var det lite annorlunda, jag har ju inte ätit p piller på massor av år. Så jag har mer accepterat det. I cerazette är det bara gulkroppshormon har jag för mig. Min pappa är hjärtsjuk och då kan de inte ge vanliga p piller men gulkroppshormon kan de ge. Det finns väll olika preparat helt enkelt.
Jag fick det förklarat för mig att p piller kan hjälpa till att få hormonerna i balans och på så sätt jämna ut nivåerna och man får dessutom en regelbunden mens av pillerna. Det kan ju vara att du inte mådde bra och blev utåt agerande som gör att du ska äta gulkroppshormon bara 10 dagar i månaden.
Ja, det där med vikten sa de till mig med. Att även den minsta övervikten kan ställa till det för oss med PCOS. Att man hellre ska vara på 22 i BMI än 25 för bara lite lite kan göra att ägglossningen inte fungerar.
Jag förstår hur du tänker att man vill börja i tid så man inte missar chansen med barn.
Har du lagt upp en viktplan? Hur du ska göra för att kunna gå ner i vikt?
Lycka till
/Ellinor
Hej och tack för svar!
SvaraRaderaJag har försökt undvika hormoner i mesta möjliga mån och försökt mig på de flesta preventivmedel utan dessa. Kondom - funkar inte så bra eftersom jag är överkänslig mot nått i kondomerna så istället för säga ja-ja blev det aj-aj istället. sen kopparspiral - vilket resulterade i att efter ungefär ett halvår så fick jag dagliga småblödningar som varade i över 9 månader (sen tog jag ut den). Sen var det dags för minipiller i nån månad som överfas till p-staven som jag sen satte in. För ungefär 2-2,5 år sedan tog jag ut p-staven för att låta kroppen "komma igång" med ägglossning och menserier (för att förbereda inför en eventuell graviditet så småningom) och istället använder vi pessar. Dock förstod inte min kropp det där med att "komma igång" - vilket ju nu fått sin förklaring.
Vikten.. ja, jag har tidigare försökt det mesta. Går in med liv och lust i viktväktarna, viktklubb, lite LCHF, pulver osvosv. Det brukar hålla i ungefär tre veckor sen blir jag fet-less och börjar äta som vanligt igen (samt tar igen för tiden då jag "lidit"). Den här gången hade jag tänkt att bara försöka äta mindre, äta precis som vanligt fast mindre portioner (en pizza räcker faktisk till middag + två matlådor.. något jag ALDRIG insett förut),samt röra mer på mig. Jag ahr precis köpt en hundvalp som behöver gå ut ungefär hela tiden för att förhoppningsvis bli rumsren och då får man ju lite gratismotion som man inte tänker på.
För mig så måste det vara så lätt som möjligt - inga listor som ska fyllas i och som jag blir besatt av, inga "förbjudna" matvaror (för då blir det ju just det man blir som mest sugen på) och inget suktande efter alla andras riktiga mat medans man själv sitter med en pulvershake/tråkig grönsallad, inget hysteriskt nu-ska-jag-minsann-träna-friskis-3-dagar/vecka-plus-simma-minst-två-dagar/vecka. Att göra det så enkelt som möjligt samt så "jag inte märker" tror jag är det enda sättet för mig att faktiskt lyckas... hoppas jag...
Hej!
SvaraRaderaJa, jag har också försökt undvika hormoner, men ibland får man ta tjuren vid hornen så att säga.
Grattis till hunden, vad är det för ras och vad heter den?
Ja, äta mindre portioner fungerar väldigt bra. Du kan ju testa att äta på assiett istället. Jag tror du har kommit på en massor med bra lösningar på vikt"problemen" att försöka själv.
Men du kan ju samtidigt få hjälp av sjukvården, inte genom operation men det finns något som heter beteende medicin som koncentrerar sig på att ändra beteende och få en att själv vilja och tänka annorlunda. Det är toppen.
Tackar!
SvaraRaderadet är en grisbjörn alt. pansargris alt. barnätande mördarmaskin (enl media) alt. snarkande förvuxen grävling (enl. min man) alt. staffe alt. staffordshire bullterrier. Välj alternativ som passar dig - alla är lika sanna :-)
Han har precis fyllt 12 veckor och lystrar (nåja) till namnet Jan-Ove.
(bild på das verdammte hund finns på fejjan.. så snart vet du vem jag är ;-P)
Det där med att få hjälp från sjukvården låter intressant, det visste jag inte om!
Åh jag tror jag kan gissa vem du är nu=)
SvaraRaderaJodå, man kan få hjälp av sjukvården.
Med beteende medicin. Man kan tom få åka på hem i tre veckor och lära sig nya saker och så håller de koll på en i fem år efter det.