snosen

På mornarna här hemma så brukar det ofta låta av minst tre veckarklockor. Makens är wakeup drill ifrån amerikanska armen. Du vet den där trudilutten på trumpet.  Sven han hade bloody sunday med U2 förut nu har han bytt till något annat och radion som går på högsta volym. Vilket driver mig till vansinne i mitt dåliga morgonhumör stunder varje morgon. Ibland har jag god lust att slänga ut hans jävla väckarklockor från balkongen så att de går sönder för att sedan gå ner och ut och ta en slägga och bara bang bang bang , crash chrash chrash. Det vore väl en sak om han gick upp när de ringde första gången eller andra gången. Men Sven han kan snoosa i flera timmar. Det är det som driver mig till vansinne.
När jag ska upp tidigt då har jag en som låter som en tupp. Det var den enda jag vaknade av så jag tog den på telefonen. Men jag snoosar bara 3 signalomgångar. Inte lika  frustrerande som att hålla på och snoosa i flera timmar.

Det är alltså inte Sven som är problemet det är väckarklockorna och mitt hat mot dem. Jag gillar inte min väckarklocka heller. Inte det minsta. Jag har god lust att slänga ut den från fönstret med.

Det kallas dåligt morgonhumör