Idag ska jag på ryggvattengympa i Umeå. Det ska bli himla skönt att få komma ner i vattnet och träna kroppen.
Jag har redan varit ute på min korta morgonpromenad.
Jag försöker gå ut två till tre gånger om dagen. Jag gör alltid min sjukgymnastik. De dagar jag har mitt badande då gör jag den inte, men det är för att jag inte orkar. Det går inte. Jag blir helt däckad av ryggvattengympan.
Det händer dock att på kvällen gör jag "spänna magen övningarna" i alla fall.
Jag försöker spänna magen jämt och ständigt. När jag åker bil har jag som mål att hålla magen spänd hela resan.
När jag ligger i sängen och ser på film brukar jag spänna magen i 10 sekunder, slappna av och göra om det på nytt.
Jag gör verkligen allt för att bli bättre. Jag ser träningen som mitt livselixir. Även om det gör ont, jag får mer ont efter jag har tränat. Mina leder skriker av smärta och vill helst vara still. Min rygg är helt slut och värker som in i norden. Men det struntar jag i. De får skrika hur mycket de vill. Jag tränar ändå. För jag vet att om jag bara får en starkare kropp. En kropp med mera muskler som håller ihop mina ledband och stödjer dem, som skyddar mina kotor och ben från att gå i ytterlägen och skada sig själva. Så att jag kommer slippa ha ont i framtiden.
Jag gör allt. A.L.L.T för att blir bättre
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar