18 maj 2011

Diskbråck va?

Kl 14.00 var jag hos sjukgymnasten i Vindeln. Hon var sen i planeringen så jag kom inte igång med TENS förens 25 minuter senare.
Det var gudomligt skönt. Jag är så glad att det finns. Nu ska hon beställa en sådan åt mig. Hon ska även ta hem en annan sorts kilkudde åt mig eftersom jag har "nött ut min" eller suttit ned den och jag vill ha en med bättre hållbarhet.

Det är en konstig sak med rehabilitering man måste ha så mycket konstiga pryttlar som man inte behövde förut.
Jag menar bara, griptång, kilkudde, knäkudde, strumppådragare, vem trodde att man behövde sånt för ett år sedan?
Inte jag i alla fall. Sen smällde det till, diskbråck. Man bara tack så hemskt mycket.

Jag hade ingen aning om att jag skulle behöva massor av hjälpmedel, inte kunna gå långt, inte ha någon känsel i foten, vara funktionshindrad och spendera mer tid hemma eller på sjukhus än utanför.

Det är en konstig upplevelse

3 kommentarer:

  1. Det är tur att man inte vet vad som komma skall!

    SvaraRadera
  2. Jag har varit där. Men ingen trodde mig. Jag hade "bara" ont i ryggen och behövde sjukgymnastik och motion. Tills januari 2002 då jag skrek i luren när jag ringde husläkaren. Då blev det snabbt magnetröntgen som visade stort diskbråck. Till hösten opererades jag och sen blev jag... en helt ny människa.

    SvaraRadera
  3. Lippe: Ja eller hur, det är fint med en oviss framtid. Det är upp till en själv att förbereda så bra det går så det blir en bra och ljus framtid

    Frk Hulda: Trevkligt att du hittade hit. Vad skönt att du blev en ny människa. Vi är många som blir nya. Även om vi inte alltid blir bra eller som innan men vi blir nya och annorlunda.

    Vad skönt att du verkar bli bättre efter din operation.

    SvaraRadera