Endomondo och jag

Idag är jag på rätt bra humör. Jag har inte så förfärligt ont och har suttit ute i solen ett tag och läst, druckit en kopp te med honung i och pratat med hundarna. Idag är de tre här. Vår Jenna, J och F s Pringle och Alice.
Det blåste kallt så jag gick in efter ett tag och la mig på sängen och vilade.

Jag har även skaffat mig endomondo till mobilen och min facebook. Det är en träningssida som gör att man kan hålla koll på hur man tränar och rör på sig. Först tyckte jag att det var lite onödigt med tanke på att jag inte tränar så mycket. Det är inte så att jag går jättelånga promenader eller powerwalkar. Jag cyklar inte. Jag går inte på aerobics eller gym. Men sen tänkte jag vad dum jag är. Det är klart jag ska ha endomondo. Jag tränar visst. Jag tränar efter mina förutsättningar och efter vad jag kan göra. Så jag anmälde mig. Det är lite roligt då kan jag hålla koll på om jag går fortare eller går längre och orkar mera. Det är bra.

Jag måste påminna mig om de små framsteg som jag  faktiskt gör. Jag är inte lika dålig som jag var när jag var helt liggande och kunde knappt röra på mig. Men jag är samtidigt inte så pass bra att jag orkar det som en normal person orkar eller kan göra. Det är frustrerande när jag så gärna vill kunna.

Jag vill så gärna kunna det där. Gå lika fort, orka lika mycket. Det kommer väl den dagen med.