Det här är kommentaren jag fick. Jag svarar här som blogginlägg för det är långt. I och försig älskar jag långa kommentarer. Det är många som har tänkt på dig Lippe och Emma hälsar krya på dig till dig.
- Hej, här är en till som bäst klarar av sängläge just nu. Operationen är nu äntligen över och jag har fått komma hem. Allt gick bra, förutom att jag tydligen inte tålde narkosen så det har varit mycket kräk och illamående, blä! Men nu är även det bättre! Benet är mycket bättre efter operationen, jag är istort sett helt smärtfri, fantastiskt! Tar dock forftarande smärtstillande tabletter men inte ens tabletterna hjälpte mycket innan operationen. Vänster foten sover fortfarande men jag tänker på dig och tror på doktorn som säger att det är något som är helt normalt och kan vara så i flera månader till. Nu börjar allvaret med träning och att hela tiden ta hänsyn till vad min rygg kommer att klara av eller inte, säger alla. Men jag är i alla fall smärtfri nu kan jag klara vad som helst. Nu orkar jag börja att leva igen! Tack för att du tänkt på mig! Kramar Jeanette
Visst är det konstigt att man inte fattar hur ont man har haft förens det mesta har släppt. Det är då polletten faller ner och man tänker : shit hade jag verkligen så där ont. Även om man har ont fortfarande är det ju inte i närheten av vad man hade innan operationen.
Det är bra att du inte har lika ont och tänk på att inte böja dig med ryggen eller vara i framåtlutande position.
Ha en kudde mellan eller under knäna beroende på vilställning när du vilar och en skön extra madrass. Om du ska ta upp saker på golvet lägg dig ner och ta upp det eller sätt dig på rumpan för att ta upp det. Sen när du ställer dig upp ställ dig först på fötterna med ihopböjda knän rak rygg och ställ dig upp med benens kraft istället för ryggen.
Jag är glad att du nästan är smärtfri. Vad vill du träna för något i framtiden? Hur ser ditt sjukgymnastikprogram ut? Hur ofta ska du göra det?
Kram på dig och välkommen till rehabiliteringstiden!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar