Jag har en plan.

Okej Nu har jag samlat tankarna lite mera och  efter vad  Boris sa, alltså han heter inte Boris, jag bara kallar honom det.

Så är det så här, vad jag förstog det. Kom ihåg att jag var rabiat igår.

Diskbråcket som de opererade har kommit tillbaka, Boris sa att jag behövde en ny operation. Men vi måste prata om det under lugnare former. Det betyder väl, inte när jag är rabiat på akuten och när han är sen till en operation.

Jag hatar härmed min rygg. Jag hatar recessionen av det där diskbråcket de faktiskt opererade. Undrar om det har med trappfallet att göra? Jag hatar att ha ont. Jag blir galen. Jag hatar att de lurade in mig med förhoppningar om att de skulle operera mig och ta bort värken och inte gjorde det. Jag avskyr att vara sjuk. Jag är så förbaskat less så det finns inte. Jag vill bara bli frisk och må bra. Jag hatar mina fyra diskbråck.
Jag är riktigt less och negativ nu. Så är det bara.

Smärta gör hemska saker mot en människa. Jag ska ringa en massa samtal på måndag
 Så det blir en liten Lista.

1. Ringa Ortopeden och få reda på när jag ska ha det där samtalet under ordnade former med den opererande läkaren och inte hans assisterande operatör Boris. 
2. Ringa Vårdcentralen och be att få träffa ännu en läkare och be att få en remiss till smärtkliniken. Jag orkar inte ha ont längre.
3. Ringa min sjukgymnast Lisa och  berätta om MR och fråga hur jag kan träna
4. Ringa Strängnäs Ryggklinik och fråga hur jag går vidare för att få en second opinion hos dem.

Låter inte det som en bra samtalslista så säg. Men man måste vara kreativ och samtidigt sätta eld i baken på dem. Så är det bara.