Idag är första dagen hemma och vi har nästan helt slut på vatten i brunnen. Så det är ransonering som gäller. Det känns mindre kul. Det är mera kul att få ligga i sin egen säng och sova och vila. Det är roligt att kunna sitta vid datorn i datarummet en stund så länge jag orkar och det är roligt att ha Jenna bredvid sig i sängen snarkandes när jag vilar.
Idag ska maken åka till Hälsocentralen och hämta mina hjälpmedel. Jag fick en strumppådragare igår. Den är grym. Alla borde ha en sådan som inte kan nå sina fötter.
Jag ska be maken ta kort hur jag sätter på mig strumporna någon gång. Det går verkligen hur lätt som helst.
Idag ska jag även få en griptång för att nå saker på marken när jag sitter ned eftersom jag inte får böja på ryggen på 4 månader. Jag ska även få en duschstol eller duschpall. Jag vet inte riktigt hur dom ser ut.
Arbetsterapeuten bad om ursäkt för att det kostade nu ifrån nyår. Jag tror hon tycker det är jobbigrare än vad jag gör. Det är ändå subventionerat. Min strumppådragare kostar mig 100 kr. Men kostar i inköpspris 398 kr. Och det är 298 kr som jag inte behöver betala. Visst hade jag opererat mig för 13 dagar sedan innan de nya året då hade det kostat noll kronor men endå. Det tycker jag är okej. Min pall och griptång går på 350 kr och jag kan bara gissa mig vad de skulle kosta egentligen. Visst det hade varit fint om jag hade fått det helt gratis. Men allt i livet kostar på något sätt. Och jag behöver inte betala hela summan för mig själv.
Jag har spenderat min förmiddag med att äta frukost, vila, tagit mina mediciner, vilat, suttit vid datorn och försökt läsa en bok, vilat, ringt skolan, vilat, pratat i telefon, vilat, sett på tv, vilat.
Alla saker jag gör uppe sittandes är max 10 minuter. Sen måste jag vila. Jag orkar inte vara uppe längre än så.
Men jag försöker så gott det går i alla fall. Nu ska jag gå och äta lunch och sen ska jag vila.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar