Morgondagens enda punkt

I morgon har jag en plan och en enda plan som ska genomföras. Jag ska bångla på mig min  nya korsett ta Jenna i kopplet, för utan lär hon inte vilja lämna gården. Ja, hon är sådan. Hon trivs bättre hemma. Lite som färdinand den där hunden.

Jag trivs bäst här i snö högen, på gården. Hon är inte ett dugg sugen på att gå på mattes så kallade långpromenader. Det är ju dötrist och tråkigt och alldeles, alldeles jobbigt. För då kan hon inte hålla koll på vad som händer på gården och någon ren  komma förbi och sno hennes pipkorv och det går ju inte för sig.

Men i morgon, då ska hon och jag ut. Så är det bara.
Matte ska knöka på sig korsetten ovanpå mina vanliga kläder, knöka i mig i täckbyxkorna, på med ittta itta en björn *itta och ha tjocka tumvantar på sig. Då ska hon bara komma med på promenaden.
Undrar om jag kan tvinga med Sven på mitt luciatågsskridande som han kallar det.

Han brukar faktisk sjunga sankta lucia lite då och då när vi är ute och går tillsammans för han tycker jag går så sakta. Men annars går jag och Jenna själva.