Kompis det går bra nu.

Jag har spenderat morgonen i sängen och förmiddagen i sängen och nu har jag snart spenderat eftermiddagen i sängen. Det är skönt med sådana här lata dagar ibland där man inte gör någonting vettigt över huvud taget.
Jag har smågluttat lite omkring på internätet efter simkort. Vad skulle det kosta att gå 10 gånger i badhuset i deras varma bassäng, om de ens har en varm bassäng.

De har  kanske inte ens en varmvatten bassäng. Det gör inget, jag vill bara i vatten och träna.
Jag tror den här resan ner till Västerås har varit grymt bra för mig, men även påfyndet med Högklackat, tryptizol och gabanpentin( meds) för så här bra har jag inte varit sedan i december. Sedan kan det ha att göra med att jag inte går i trappor och får gå på asfalt. För jag är rätt bra i ryggen, jag orkar mer än vanligt och det får mig mer än någonsin titta framåt till framtiden. Maken säger att han tror inte att jag kommer kunna " göra " något till vårterminen heller. Men hösten 2012 kanske jag börja med något.
För jag kan inte sitta långa stunder. Min ställning i livet är stå eller ligga och helst ligga. Går jag får jag stanna och vila för det är jobbigt med stegen som hugger i ryggen. Jag kan sitta korta stunder men inte mer än fem- femton minuter. Och jag kommer inte klara av att "sitta" en dag på jobbet till vårterminen. Jag kommer inte klara av att sitta på föreläsningar heller.

Jag måste helt enkelt bli bättre.

Men vet du vad. Snart är jag uppe i min kilometer. Fast ja, alltså det ska ju vara en kilometer utan stopp och där är jag ju verkligen inte än. Men snart har jag gått en kilometer med stopp=)