Jenna och höstpromenad i Västerås

Jag har varit ute ensam med Jenna på promenad idag. Bara hon och jag i Västerås. Vi har gått i  en ekskog och jag har tittat på ekollon medans Jenna har skitit. Ja, hon pep så fruktansvärt och var alldeles till sig så jag gick ut vid 14.00 tiden. Eftersom det blir en miljon stopp på vägen så var vi inte hemma förens15. 00 på en promenad som ska ta kanske 20 minuter att gå.
Men hon bajsade i alla fall. Vi träffade på massor av människor, andra hundar, cyklister och bilar. Allt som inte Jenna är van vid. Ja okej, hon är van vid de andra 80 hundarna i byn. Men de vill ju inte gå på andra sidan gångvägen  och "hälsa". De sitter ju fast i burar. Och alla dessa människor som cyklar och går förbi utanför altandörren. Det är ju skitläskigt. Så mufflonet( Jenna) hon muffar på dem och småmorrar. Jag säger till henne varje gång så hon ska förstå att det inte är accepterbart beteende.
Men det är klart hon är rädd. Det är okänt territorium för henne. Likaså är det för mig. Jag känner ingen här, även om två andra hundägare kom fram och hälsade och undrade vad det var för hundras Jenna är.
Just nu ligger hon inne i badrummet och pustar ut. Det är som hon säger" här ser i alla fall ingen mig.

Men hon vänjer sig, precis som jag vänjer mig. Det är väldigt fint här i det området min Make bor i. Det är ett villa område med tre höghus i och ett " stort" grönområde. Med stort menar jag så pass stort att jag kan gå runt det. Alltså rätt litet men bra för Jenna.

Vi har soffhäng, hon har snott min kudde som jag ligger och vilar på.





På promenad. Kolla in färgerna. De är helt underbara. Jag älskar verkligen hösten den är så fin. Den är så fin och alla dessa ekar och ekollon på marken blandat med lönn. Det är något jag har saknat uppe i Norr. Ek och lönn. Visst de finns men det är ju inte hela skogar som här nere.

Tack matte för att du går ut med mig när jag är nödig.

Nötter. på marken

Jenna i ekskogen