12 oktober 2011

Hur en fot bara kan försvinna så där.

Något som jag avskyr är när jag ligger ner och så börjar det bränna i fötterna. Det känns ungefär som när man har på sig riktigt varma skor en stekhet sommardag och tårna känns som att de håller på att eldas upp utan att man kan ta av sig skorna och ge luft åt de små rackarna som det pyr ifrån. Du vet den känslan.

Så känns det och när man sedan ställer sig upp så är bara hälen borta. Puts väck ingen känsel. Ingen känsel i foten och dessutom på det bra benet.( aka mitt vänstraben) Det är så början till mina känselbortfall känns. När det börjar spöka i benet. Det känns som den där stekheta sommardagen i bilen när fötterna kokar bort i skorna som är alldeles för varma och man får inte ta av sig skorna.

Sen domnar helt plötsligt nerven av och jag känner ingenting alls. Inte hälen, inte tårna ingenting på foten. Förstå sedan om du ska gå utan att känna vart du sätter fötterna. Tänk dig att gå med vaderna som känselsprön Att inte kunna spärra ut tårna så man kan känna av hur man sätter ner fötterna för att inte snubbla.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar