17 oktober 2011

ångest

Ibland önskar jag mitt liv annorlunda. Inte  det med maken eller Jenna. Men det här med ryggen, valda jobbet och den där ångesten som kommer än dunkandes i ryggen.

Jobbigt är vad det är

3 kommentarer:

  1. uh, jag har samma känsla i kroppen idag. Kram

    SvaraRadera
  2. Jag vet!! Men vi kommer att hitta vår "plats och sätt att fungera" till slut!
    Jag har gått bakåt ett tag nu och det känns fan-fan-fan!! Men vi kommer att hitta något. Och vi FÅR ha våra mörka, arga, sorgsna stunder för annars orkar vi inte kämpa på!!
    Sitta går bort efter en behandling av SG i dag så det blir bara hos dig jag kommenterar idag.
    Ville ju ge dig en KRAM!!!

    SvaraRadera
  3. Linnéa: Jag förstår dig, gillar verkligen inte den känslan.
    Lippe: Ja, vi gör väll det. Alla har sin plats att vara. Men vart nu det är en annan femmaKram

    SvaraRadera