Fråga och svar

Cissi sa...

Hej, då jag nyss hittat din blogg o inte hunnit att läsa igenom allt så måste jag få fråga varför din man ska flytta & du blir kvar? Måste kännas lite tungt för dig att "bli själv" el har du bra nätvärk runt omkring dig? Jag "överlever" tack vare min familj o deras stöttning! Utan min sambo skulle livet just nu vara "svart".... jag har dock två barn, två hundar o två katter, stor villa med massor av renovering som pågår & gräs som ska klippas osv... så skulle jag bli själv med detta så skulle jag gå under, så som jag mår för tillfället! Det är sambon som "håller allt uppe på ytan" med tvätt o disk o fix här hemma när jag knappt kan ta mig uppför trappen....Men det verkar ju som om du snart får flytta till din man igen? Vart tar ni vägen? /Cissi

Hej!

Det kan ju verka lite konstigt att jag och min make flyttar ifrån varandra i Augusti 2011 när vi gifte oss i Oktober 2010.Men vi ska ju inte flytta ifrån varandra så lång stund. Vi ska flytta ihop igen.

Min make har kommit in på MDH( Mälardalenshögskola) i Västerås på Civilingenjörsprogrammet för robotik. Det är bostadsgaranti på MDH och han har fått tag i en etta på 28 kvadratmeter. Det går inte att tacka nej till en sådan utbildning när man väl kommer in bara för att ens bättre hälft råkar vara sjuk.

Jag skulle aldrig förlåta mig själv ifall han inte tog chansen nu när han har kämpat så hårt för att komma in och verkligen har gjort det med. Det går inte att sätta hans liv på paus bara för att mitt råkar vara det.
Jag skulle aldrig vilja ha ett sådant förhållande som gick ut på att hindra varandra från att utvecklas och ha egna fritidsintressen eller utbildningsintressen.

Jag menar när han blev arbetslös under krisen 2008 så hindrade han mig inte från att börja studera i Växjö, åka ner en helg i månaden 218 mil för att förkovra mig i ledarskap och organisation för att jag verkligen ville det. Något som fullkomligt åt upp vår budget med en utgift på minst 3000 kr i månaden. Då kan inte jag hindra honom för att jag råkar bli sjuk. Jag vill inte hindra honom heller. Jag vill att han ska flytta och göra det som han har slitit så hårt och drömt om. Nu jobbar han på studiefrämjandet och SFI, Det är inte meningen att ett förhållande ska vara så. Enligt mig så ska man låta varandra växa både som individer och tillsammans i ett förhållande.

Och ja, det kommer bli väldigt svårt för mig att vara ensam med tanke på att jag bor på landet i ett hus, en mil från närmsta kommunikation. Men jag bor med hans bror. Hans bror och hans föräldrar och syster och hennes man ska försöka hjälpa mig så gott det går. Och jag ligger mest i sängen det är sant. Men samtidigt så tror jag det kommer att gå bra.

Jag skulle gärna flytta med honom ner på studs om 13 dagar. Sitta där och trängas i en etta på 28 kvadratmeter. Men hur gärna jag vill kommer jag nog inte klara av resan ner.

Hur gärna jag vill så fungerar det inte för att jag är under behandling här uppe och jag vill verkligen höra vad de har att säga innan jag byter landsting.

För det hänger lite på vad de säger, vad de vill.

1, jag måste få komma tillbaka till Ortopeden och höra resultatet på mina röntgenbilder.
2. Jag måste få till det här med teamträffen
3. Jag måste ta reda på hur jag smidigast byter landsting
4. Jag måste veta hur jag ska göra för att komma till strägnäs ryggklinik som är bäst i Sverige på ryggar enligt statestiken.

Det är just nu för många lösa trådar för att jag ska kunna flytta just nu.

Men så fort det bara går ska vi vara tillsammans.

Makens familj ska hjälpa mig med det jag inte klarar av själv.  Jag ligger ju mest i sängen så det är ju som det är just nu. Men jag hoppas på att vi ska vara tillsammans riktigt snart igen