Och läkarbesöket på Ortopeden gick...

Bra
Jag kom dit och berättade alla mina symtom. Han Doktor Boris pratade om vägskäl, tittade på mina röntgenplåtar från januari och mars. Han pratade om att han inte förstod var någonstans,  på vilken nivå som de hade opererat båda gångerna. Eftersom jag har en extra kota och de inte skrev ut den extra kotan blev det svårt.
Han sa att han trodde att de hade opererat samma ställe båda gångerna och att jag hade ett reviredabelt diskbråck. Jag sa att det trodde jag inte eftersom Mossberg( operatör nr 2) sa att han hade inte varit snäll och diskbråcket hade haft mycket kalkavlagringar som han hade fått knipsa och hacka bort.

Doktorn frågade hur ofta jag hade ont som jag hade när jag fick åka ambulans in till Torsby Lasarett. Flera gånger i månaden sa jag. Han sa att jag var vid ett vägskäl. Om jag stod ut så ville han vänta till i September när min rygg kommer att ha stabiliserat sig mera. För att tar man nya MR bilder just nu går det inte att fastställa med säkerhet hur det ser ut i ryggen eftersom den är instabil för att jag har opererat den två gånger.

Han visade mig en del av en ryggrad med skruvar i och pratade om SRS, segmentell rörelse smärta. Det kan vara det jag har. För man ska bli bättre av diskbråcksoperation. Man ska bli helt bra på en gång efteråt. Om det inte blir  bättre till i September så ska jag få göra en ny MR( Magnet Röntgen) och därefter avgör doktorerna om de kan göra något för mig. Om jag kan få steloperera mig.

Jag frågade om medicineringen med tanke på att jag inte blir bättre, jag fortfarande har ont i mitt himla högra ben och har ont i ryggen. Det skär och jag har ibland ( läs ofta) lust att ge smärtan den fetaste käftsmällen på denna sidan planeten. Frågade om det fanns någon annan medicinering om jag kan få komma på smärtrehab. Jag menar. Det går inte att ha det så här. Jag vill leva.

Jag fick ett nytt recept på en ny medicin som jag ska prata om en annan dag. Den är slut i hela Umeå och finns inte i Vindeln heller. Jag ska i alla fall få den på onsdag för då kommer den till apoteket. Den ska trappas upp och jag måste ta den minst i fyra veckor för att börja verka och jag vara läkarövervakad under tiden. Men han tror att den kan hjälpa mig.

Shit, hjälper den tror jag han ska få en puss på kinden nästa gång. Jag vill så gärna kunna leva igen. Jag vill kunna gå på bio. Arbeta, gå på stan. Inte gå 300 meter och vara tvungen att sätta sig ned för att vila för att jag inte orkar mera.

Så snälla snälla gud kan du se till att jag blir bättre nu. Eller åtminstone ifall det är SRS jag har låta doktorerna operera mig och att jag på det sättet blir smärtfri.
Snälla!