Du är en dålig vänn!

Idag har jag som sagt spenderat dagen i sängen, sen gick jag ned och åt mat i sängen i vardagsrummet. Vi har nämligen burit dit en extra säng åt mig som jag kan ligga i. Sen har jag gått upp igen och legat lite till.
Ja, ni hör. Hur jäkla roligt liv har jag på en skala från ett till tio. Inte direkt.
I morgon ska jag i alla fall till Umeå och gå på sjukgympastik och höra lite mer om vad jag ska göra med mina fantastiskt underbara bakslag som gör att jag inte får sitta, knapra så mycket piller att jag helst inte ska köra bil och ehe får magen att sluta fungera.

Det känns så där lagom peppigt.

Nu tycker jag att min rygg och mitt högra ben ska ge mig själv en paus. Jag menar hur ska jag kunna bli "vänn med min nya kropp" Men Ellinor Du måste bli vänn med din nya kropp och dina nya förutsättningar" om den fortsätter att bitcha och bara bråka med mig och ge mig själv stryk lite då och då?
Va? Skulle du vilja ha en sådan kompis, en som misshandlar dig, tvingar dig att ta starka smärtstillande för att leva och bara hindrar dig från att utvecklas, konstant när du gör allt för att utvecklas? Spottar på dig och trampar på dig när du tror att du har blivit lite bättre och drar ner dig i grupptrycksträsket på golvet igen så du hamnar på sjukhus.
Håller dig fånge i ditt hem och gör att du inte kan köra bil?

Nä just det, det är inte så lätt att gilla en sådan kompis. Den kompisen är min rygg och mitt ben.

Jag vet inte just nu vad jag ska göra för att bli bättre. Jaja, i morgon ska jag fråga den kära sjukgymnasten om detta i alla fall.

Spännande