Dejtdag och promenad

Jag och maken har dejtdag idag. Det beror på att Sven är hos J och F. Så då är vi själva för första gången sen förra sommaren känns det som. Jag älskar dejtdagar. Det känns som man lever, jag blir lycklig inombords och känner att lite av den gamla jag finns kvar även om allt tar mycket längre tid. Sen kan det vara en kombination av att jag och maken är alldeles ensamma och det spritter lite av kärlek

Dejtdagen började efter lunch.Vi åkte då ner till Renforsen och gick över två av broarna i forsarna runt. Det var magnifikt, jag gick 1 kilometer. Förstår du hur stort det är. Jag har gått en hel kilometer. Okej, med många pauser och väldigt lungt tempo och jag satt ner på några bänkar. Men jag tog mig en hel jäkla kilometer. Sen fick jag ligga på den sista brons bänk och vila medan maken sprang tillbaka till bilen och körde runt för att hämta upp mig. Jag är stolt som en höna. Jag är glad och lycklig och var helt slut och hade jätteont men jag klarade av det.

Jag vet att gå en sketen ynka kilometer kanske inte är så mycket på 40 minuter men för mig är det mycket. Jag vet att när jag gick blodomloppet 2009 gick jag fem kilometer på ca 50 minuter. Nu gör jag en kilometer på samma tid ungefär. Men ändå jag gick en hel kilometer med många pausar och lite olycklig min.
Jenna såg på mig och sin husse som vi var dumma i huvudet och varför går det inte fortare än så här? och varför ska du alltid ha de där pinnarna med dig matte? Jag har ju fått byta ut mina kryckor till gåstavar nu. Det är order från sjukgymnasten.

Men jag klarade det !! STOLT är jag.

Det och dejtdag det är underbart.

och nu bildregn från dagen=)