Hur går en diskbråcksoperation till

Jag har fått frågan om hur en diskbråcksoperation går till  några gånger och den sorten jag gjorde ska jag berätta om. Det finns några alternativ antingen stelopererar dem ryggen med skruvar, den är ovanlig nu förtiden. Eller så kan de ta ben ifrån höften och stoppa in i ryggen vid diskbråcket för att stadga upp men den vanligaste diskbråcksoperationen sker via mikrokirurgi. Det är den som jag gjorde för en vecka sedan.
Det har ju trots allt gått sju dagar sedan jag opererade mig för diskbråck.  2010-01-07.

Min diskbråcksoperation historia:

Mitt Diskbråck på den vänstra bilden

På Operationsdagen fick jag först duscha med en blå svamp och ett shampo som är oparfymerat. Den blå svampen heter något liknade kutansvamp eller nått sånt. Den ska göra kroppen så ren som möjligt och den decinficerar hela min kropp. Eftersom jag inte nådde mina fötter, nedanför knäna och på ryggen fick jag hjälp att tvätta mina vader, fötter och rygg. Detta gör man två gånger på rad för att bli så ren som möjligt.
Min hud är inte densamma längre. Den är snustorr nu , förr var den bara torr.

Efter det får man sätta på sig urtjusiga kalsonger och en rock som knäpps i ryggen och blå plastskydd som man brukar ha på skorna, på fötterna och gå till sängen ta av sig plastskydden och bli nedskjutsad till operationssalen. Om jag någon gång blir modig ska jag visa för jag tog ett kort på mig i den urtjusiga klädseln.
Nere på operationen fick jag klättra över till en grön bår utan att nudda golvet. De frågade om jag ville bli lyft över. Jag tackade bestämt nej och sa jag kan själv!
Jag blev inskjutsad i den riktiga operationssalen som hade lampor i taket som såg ut som något från en science fiction film. Jag tänkte nu kommer det säkert någon skitäcklig ailien genom taket och andas på mig.

Diskbråck i fyra nivåer på den högra sidan bilden.

Jag fick hälsa på all operationspersonal och sedan satte de igång.

De gav mig flera sprutor. Först en med lugnande. Sen satte de på mig en mask med "luft" i.
Han Narkos Anders, sa att nu ska du få en spruta, som de flesta säger är det bästa med operationen, antingen det eller så blir man yr i  huvudet eller illamående men de flesta brukar gilla det här.
Medan han satte sprutan i min nål på handen och tryckte in medlet kännde jag hur min vänstra sida slappnade av och hur halva min kropp bara domnade bort, jag blev yr i huvudet och ja jag gillade det inte. Det var en riktig surrealistisk känsla att halva kroppen domnade bort man kände riktigt hur det åkte från handen upp i armen ner för vänstra sidan kroppen till foten upp igen och in i vänster hjärnhalva. Väldigt konstigt.
Sista sprutan han gav mig så somnade jag. Jag kännde mig lite som när Tajzon skulle avlivas. Först lugnande, sen avslappnaden sen nådesprutan. Det var min sista tanke innan jag var väck.

Sen satte de en kateter som de tog bort innan jag vaknade upp, Thank god!

Nu kommer jag förklara så gott det går vad de gjorde med mig som tur är kommer jag inte ihåg detta.

De skär ett fyra cm stort snitt och går in via en kon ända in i ryggen. De går in bakvägen via en frisk disk och för undan mina nervbanor med fyra hakar för att inte göra illa nerverna, som ligger i ryggkanalen.

  Sedan suger sedan upp den trasiga diskvätskan som är som en gelé och går tillbaka ut ur ryggen och syr ihop. Detta tog ca 1.5 timmar och de använder något som de kallar mikrokirurgi.
Därav det 4 cm killer ärret.

Efter det fick jag åka till uppvaket.

Jag vaknade med ett diskbråck mindre. Men jag har tre stycken kvar. Vi får hoppas att de inte blir värre nu. Jag fick komma till avdelningen vid 15.00 tiden och vid 2000 tiden fick jag komma upp på toa med gåbordet. Inte en trevlig historia ska jag tala om. Fy ont hade jag och kräktes gjorde jag. Men nu sju dagar senare känner jag mig piggare än på länge. Visst jag har ont i operationsärret. Jag knaprar oxycontin och alvedom som en djunkie. Men jag har fått tillbaka känseln i mina fötter och elfälten runt mina båda ben är mycket bättre.

Det är en konstig känsla att känna gruskornen under fötterna igen.