Självkänsla versus Självförtroende

Det här med självkänsla och självförtroende det är olika saker. Men det göder varandra.
Självförtroende handlar om modet att göra något. Vad som helst som du verkligen vill göra. Att lita på sig själv där sitter självkänslan.
Att veta att jag är bra som jag är och jag duger. Det är självkänsla. Att veta att det jag presterar det definierar inte vem eller vad jag är.

Jag har i många år satt upp alldeles för orealistiska mål för mig själv. Det har egentligen inte varit mål utan mer visioner. Delmål is the shit, små mål på vägen mot det där stora som man inte riktigt vågar lita på i sitt hjärta målet.

Jag kan ärligt säga att jag har haft en urusel självkänsla, du vet, ingen tycker om mig, om jag inte är perfekt kommer ingen vilja vara med mig und zu weiter. Alla andras åsikter var så himla viktiga och min åsikt ja det var inte högre än ett muspip någonstans långt ner i stortån.
Men med åren har jag lärt mig att min röst är viktig, min åsikt är viktig. Och OCH om inte jag säger vad jag vill. Hur ska någon annan veta det då? De gillar mig ändå även om jag säger nej och jag vill det här.
Det kallas respekt för sig själv.

Som Linnéa säger: ÄRA DITT VÄRDE.
För det är ingen förutom du som kan göra det själv.
Så är det bara. Det är bara du som avgör hur andra ska behandla dig. Du kan säga stop det där går jag inte med på. Du kan till och med säga det till dig själv. Jag ska sluta behandla mig själv som en skit. Utan jag är värd allt bra i mitt liv och jag behöver inte ta det andra som jag inte vill ha där.