Dag 12 på Modifast

Jag glömde blogga om dag 12 igår. Då gör jag det nu istället.
Dag 12 gick riktigt bra. Jag vet varför den gick så bra. Jag hade rutiner. Jag drack inte tillräckligt med vatten men jag lagade mat. Närmare bestämt korvstroganoff med ris. Även fast jag var själv hemma. Jag gjorde tre jättestora matlådor åt Sven.
När jag får laga mat så blir jag nöjd. Jag kan tillfredställa mitt huvud. För det sitter ju i huvudet det här med vad man väger och hur man äter. Jag blir mätt bara på dofterna från matlagningen.

Jag är ändå nöjd över min dag och hur jag spridit ut mina modifast och så vidare. Men nu börjar jag ledsna lite. Jag vill bara att tiden ska gå fort så jag får operera mig snart och äta andra sorters soppor.

När jag sköter mig. Och inte glömmer någon lunch eller tappar bort vad tiden är. Det är ofta så jag glömmer modifasten. Jag gör nått kul och sedan blir jag vrål hungrig för jag har glömt bort att dricka en måltid. Men inte igår allting gick bra.

Jag behöver faktiskt rutiner. Även om jag inte vill erkänna det för mig själv. Jag är en sådan där person som behöver äta frukost, lunch, middag och gärna något mellanmål. För annars blir jag grinig. Jag har alltid varit så. Jag kan nästan få panik när jag är jättehungrig. Min Make, han säger att jag är för fixerad vid mat. Vid nästa måltid, vad vi ska äta och så vidare. Han har säkert rätt. Det är nått jag måste arbeta med.

Jag är så fantastiskt glad att det svenska folket som betalar skatt( inklusive mig) kan ge mig vård och låta mig operera mig för  80 kronor om dagen. Jag är så tacksam att jag får den här chansen att bli bättre och friskare och leva.

Så tack du som läser för att du ger mig en liten bit av din lön, din sjukpeng, din pension, ditt csn lån så att jag får chansen att bli frisk och kunna jobba och betala tillbaka det du har gett mig ifall du skulle bli sjuk och behöva sjukpeng.