Jag verkligen njöt och tänkte att det är himla skönt att känna på någonting att jag har blivit mindre. Det är nog det första klädesplagg som jag verkligen reflekterat över att det har känts stort.
Mina Zizzijeans i stl 52 de är jag vana vid att de varierar i storlek beroende på om de är nytvättade eller inte och det känns inte alls lika speciellt.
Men jackan, nu på kvällspromenaden med Jenna. Det var en stor känsla. Det var en känsla som jag inte var beredd på. Jag har ju märkt att mina tröjor inte sitter lika tight utan nu passar de. Ja, jag är en sådan där som klämmer mig i försmå kläder. Men jag vägrar bara gå uppåt i storlekarna och så gillar jag inte pösiga tröjor. De ser man bara ännu tjockare ut i.
Nu börjar väll alla kläder sitta så där lagom löst som de är tänkta att sitta. Inte som jag har klämt mig in i som förut. Men det var en fantastisk känsla att känna att min vinterjacka sitter löst.
Min vinterjacka sitter löst! Nästa vinter kommer jag inte behöva denna jacka då kommer jag behöva skaffa en ny vinterjacka i en annan storlek. Eller rättare sagt hämta en vinterjacka i en mindre storlek som jag redan har. Ja, men jag är en liten hamster. Så är det bara. Jag samlar. Men i sådana här lägen är det faktiskt en fördel. Jag slipper köpa nytt.
Den ser ut så här för de som undrar.
kortet är taget i februari
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar