Hotellrummet på Ersta diakoni hotell

Oj, vad kommentarer jag har fått. Jag har " bara" haft med mig min mobil till sjukhuset och nu när jag är inne på lappen så ser jag den stora drösen med kommentarer. Tack, tack för er omtanke. Jag ska försöka besvara dem alla. Men inte just nu. Jag ska berätta mer om operationen och min tid på sjukhuset. Jag hade tänkt göra det lite mera ingående än det jag gjort hitills. Okej, jag vill bara lägga till bilderna.

Här är jag i mitt hotellrum med utsikt mot djurgården och min pappa precis innan han åkte hem till sitt kära Norrköping igen.

 

Hotellet var välldigt spartanskt hade inte ens en tv på rummet men det kanske hör till deras syn eftersom de är en diakoni och allt. Det var välldigt trevligt där. Rädda barnen hade en utbildning för omkring 40 länder så det var mycket folk från olika delar av världen. Väldigt trevligt. 

Sedan träffade jag ju bästa Emma med.

 Emma och mig på hotellrummet. Tur att det fanns två sängar så vi ryggisar kan ligga och prata bort tiden.

Jag drack te på kvällen och njöt av att slippa Modifasten för alltid och alltid. Jag var evinnerligt trött på dem. 

Jag kommer aldrig mera behöva gå på modifast. Det är underbart.

Jag tog ett sista kort på mig med fem ärr mindre på magen och en hel magsäck i den vackra spegeln i mitt hotellrum.