Idag har jag varit utsatt för både utmaningar och affären. På affären för att köpa Kelldasoppor, de har 2 för 35 den här veckan och jag ska ju äta soppor i fyra veckor efteråt och det är en bra "bas" enligt obesitas dietisten. Så då lyssnar jag på henne och köper kesella som bas till sopporna.
De ligger i tryggt förvar i frysen tills jag kommer hem till Häggnäs igen.
Vi åkte till Svärföräldrarna idag. Med vi, menar jag, jag, Sven( Som är HEMMA!) och Jenna. Sven skulle hjälpa mig med bilen men fastnade i Hockey och fika med sina föräldrar. Sedan fastnade jag och Dagny i virkningen eftersom vi inte kan få de där himla mormorsrutorna att få raka kanter ifall man gör de enligt anvisningarna. Alla blir ju lika snea och fula så jaja. Men efter ett tag så gnuggade Dagny sina geniknölar och kom på hur hon gjorde dem i huvudet och visade mig. Så rent logiskt borde jag klara av att göra dem nu. I praktiken är det en helt annan femma. Men åter till utmaningarna idag.
Morgonen gick bra. Jag tog en chokladmodifast och shakade loss, till lunch blev det en choklad Nutrilett eftersom jag vill ha modifast till mina sista dagar innan operationen.
Jag drack en kopp te med orientsmak hemma hos svärisarna när Dagny och Sven åt rulltårta med banansmak och Allan åt sockerfria vad de nu hette kakor. Jag var faktiskt nöjd och inte alls sugen. Men det är väll för att jag inte är speciellt förtjust i marsipan. Rulltårta är i och för sig väldigt gott. Men när man inte äter alls är faktiskt inte kakor och godis det man tänker på. Det man tänker på, åtminstone idag är 55ans kebab i Västerås. Eller lax i ugn med citronsås och ris till. Eller hemmagjord klyftpotatis, hemmagjord aioli och Makens marinerad fläskkarré. Man är faktiskt inte alls sugen på godis, eller ostbågar, mest mat. Vanlig hederlig mat och sushi.
och med man menar jag, jag.
Sånt här var jag inte sugen på.
Sånt här skulle jag kunna sätta i mig massor av
Jag är faktiskt imponerad av mig själv och att jag kan låta bli att bli sugen. Jag tror det handlar om val. Jag har valt att operera mig. Alltså väljer jag bort att bli sugen på onyttigheter. Eller att jag bara accepterar att jag inte får dem och det är okej.
Jag är glad. Det är nio dagar kvar. Åtta dagar kvar på detta pulvrandet. Sedan ligger jag där på operationsbordet och får en mindre magsäck. Förhoppningsvis får jag ett bättre liv. Åtminstone blir det lättare för jag kommer inte ha massor av vikt att släpa på och då kommer det kännas lättare.
Så dagen har gått bra. Jag har skött mig exemplariskt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar