Tillbaka på sjukan- Permisen är över

Maken har nyss varit och lämnat av mig på sjukhuset. Han är ledsen, jag är ledsen. Det suger när han bor i Västerås och jag bor här. Jag är sjuk och han är ledsen.

Min sjukdom tär något otroligt på honom. På min make. Jag tror att ibland tär de mer på de anhöriga än på mig som har sjukdomen i sig. Det är jobbigt att se honom lida när jag har ont.

För saken är ju det att han lider inombords i hjärtat medan jag lider i kroppen och jag tror att hjärtat är värre att lida med än kroppen. För han är maktlös och kan inte hjälpa mig och att vara maktlös gör ont, att se den man älskar ha ont gör en ledsen inombords i hjärtat och det är nog jobbigare än för den som har ont i kroppen.

Älskling, jag älskar dig massor oändligt massor. Du är mitt hjärta, hjärtat.