Olssons Krypin

Asfalt!

2012-03-02T11:24:00.002+01:00

Igår när jag och Svärisarna åkte in mot Umeå för att de skulle ta Svens bil och Sven skulle ta min bil. Så pratade vi om att det var så underbart att vi äntligen börjar se asfalten genom snötäcket på vägen.

Men låt oss tala asfalt:

Eller ASFALT!

( Kan även göras in till en studie om hur Stort Sverige är med tanke på de 60 milen som skiljer bilderna åt.)

Att något så fult kan vara så kul

2012-03-02T11:05:00.000+01:00

Jenna fick en kossa häromdagen som säger muuu muuu muuu när hon biter på den. Den är skitful. Men hon älskar den och tycker den är fantastiskt rolig. Just nu i denna skrivande stund ligger hon sover med den i sin säng. Det bästa är att hon vet att hon ska vara på mattan när hon leker med den. Sedan att mattan blev ihoprullad. Det är en annan sak. Detta var när hon precis hade fått kossan.

( Jag skrattade så jag dog inombords men för henne kan man inte skratta så där då eldas hon på av bara den istället)

Enyoy!

Dag 18 på Modifasten

2012-03-02T09:19:00.000+01:00

Jag skrev inte igår. Umgicks ju med han jag älskar mest och hängde i en liten etta med Jenna, bröderna Olsson.
Jag drack bara färdigshakade chokladdrycker under resan. Det blev tre stycken sådana. De är verkligen INTE goda men fungerar om de är riktigt kalla. Till kvällis åt jag en chokladpudding.

Bröderna Olsson åkte till affären och handlade skit. Först äter de revbensspjäll och potatisgratäng. Sedan äter de godis och min make åt pistagenötter och Sven åt Ostbollar.
Man bara tack så jäkla mycket. De drack pepsimax( Maken) och coops cola light( Sven). Då dog jag lite inombords. För pepsi är nått jag tycker är jättegott. Maken köpte en ramlösa med Mangosmak till mig och oj vad gott det är. Det hoppas jag att jag kommer kunna klara av att dricka i framtiden.

Tack så jäkla mycket. Men som sagt. Det här är vad jag kommer få vänta mig nu när jag opererar mig. För jag kommer inte kunna vara med på samma sätt. Det är nått jag valt. Men nu. När jag går på flyt! Lite taskigt. Maken lovade att han inte skulle köpa nått mera skit under tiden jag var här nere med honom. Bra iniativ tycker jag.

Jag är faktiskt förvånad över hur lite sugen jag var på att smaka deras godis och ostbollar och pistagenötter. Jag låg med huvudet i makens knä och när han tog olika godissorter ur godispåsen(lösvikt) så luktade det väldigt gott. Men jag var inte sugen. Det är ett gott tecken.

Jag är mer sugen på kött, alltså att äta kött. Det är nått jag vill ha och sallad. mmm.

Så dagens modifast var, chokladmodifast färdishakade x3 och en chokladpudding.
Vatten och bubbelvatten med mangosmak(mmm så gott)

Korsett+ Ellinor= sant

2012-03-01T17:07:00.001+01:00

Nu har vi åkt bil hela dagen. Min korsett har varit guld värd och jag har legat i bilen med sätet nedrullat och jag känner mig faktiskt fräsch efter så många timmar i bilen. Jag älskar när jag överträffar mina vildaste fantasier.
Jag älskar mig korsett.

Dag 17 på modifasten

2012-02-29T21:45:00.002+01:00

Idag har jag mest packat. Jag var hos dietisten okristligt tidigt om man är sjukskriven. Klockan 8,15 på morgonen och pratade om varför och när jag äter. ( tråkigt och rastlös) Jag fick även tipps om mjölken att jag ska byta ut den mot Yoghurt. Det känns bra. Bättre än att dricka mjölk i alla fall.Jag tycker inte mjölk är så gott och sedan blir det en hinna runt tungan och den gillar jag inte heller.
Jag drack en vaniljshake på morgonen, till lunch en vaniljpudding, till middag en chokladshake, till kvälllis en hallonshake.

Jag färgar inte håret. Maken har lovat att hjälpa mig efter operationen. Att få mig piffig i håret. Det jag har kvar att göra ikväll är att packa småsaker. Typ smink, tandborste sånt. Jag känner mig smått förvirrad om vad det faktisk är jag ska ha med mig.

Jag tror jag har fått en rätt bra överblick och nu känns det som att det bara är småkraffset kvar innan jag är färdig för kvällen. Ska bara bära ner det jag kan bära ner. Gå ut med hunden, ta en ducsch och försöka bädda rent i sängen. Det där med bädda rent och ryggsjuk. Det är ett helt företag. Det kan ta mig tre dar att få rent i båda sängarna. Ja men tänk er själv, två lakan ska i( hatar att bädda i lakan) två påslakan ska på täckena ( är jättejobbigt) Sedan ska sakerna av först innan man börjar med det där. Inte lätt någonstans.

Men jag har varit upptagen hela dagarna så dag 17 har gått fort. Insåg att jag druckit för många äckelnutrilett. Men jaja, vad är en bal på slottet.

Plus att det är en modifast är kvar för dagen den ska jag gå och hals nu tänkte jag mig.

Bon apetit eller vad de nu säger.

Packning AB

2012-02-29T19:35:00.001+01:00

Okej, jag packar. Hehe, Varför jo för jag kommer inte vara i Häggnäs på en månad. Utan jag ska operera mig och sedan vara i Västerås. Jopp,jopp, jag har fått det godkänt av försäkringskassan.

Det ska bli så skönt att få vara med maken och det känns så bra att få operera sig på tisdag. Jag ska ju vara där redan på måndagen klockan 12 men det känns ändå bra.
Jag försöker hålla packningen inom gränserna men det är inte lätt att hålla sig minimalt.
Det kommer bli hehe flera väskor. Och Jenna får en väska hon med.

Jaja, jag får skylla på mitt kön och packningshysterin.

kramper och korta muskler

2012-02-29T14:53:00.002+01:00

Igår var jag hos sjukgymnasten och hon sa att jag har fått förkorta lårmuskler. Hon sa att de som har diskbråck får antingen förkorta lårmuskler eller förkorta vadmuskler. Det är antingen det ena eller det andra eftersom man inte vill ha ischiasnerven utsträckt och alltid har vinklade ben. Så jag ska stretcha mina lår tre gånger om dagen. Jag har fått många nya roliga övningar att köra på sjukgymnastikprogrammet med. Jag ska berätta om dem i ett senare inlägg.

Men hon sa att det kan vara därför jag har sådana kramper i benen.

Färga eller inte färga innan operationen

2012-02-28T23:15:00.000+01:00

Jasmine sa till mig att man inte ska färga håret innan en operation för att det kan vara skadligt på något sätt. Är det någon annan som har hört det här?
För jag vill färga håret. Jag har ju hårfärgen här hemma. Jättefin hårfärg. Jag känner inte direkt för att stå och ha färg i håret när jag har färska operationssår som bara väntar på att få färgämnen i sig. I think not. Men mitt urtvättade ljusbrun/blondröda tåtar är liksom inte lika kul. Jag vill färga håret. I morgon. I morgon är det sex dagar kvar till operationen är det då okej att färga håret? Jag menar det är ju nästan en vecka?

Så vad säger du allvetande bloggläsare, färga eller inte färga?

That's the question?

Dag 16 på modifasten

2012-02-28T22:27:00.000+01:00

Vad är det med dessa himla hamburgerreklamer överallt. Jag blir tokig. De är överallt, på tv'n på reklamskyltar över hela freaking Umeå. Allt jag har kunnat tänka på idag är en god hemmagjord hamburgare. Eller Mcdonalds Cheeseburger.
Det är har verkligen varit överallt idag. Jag har varit sugen. Tänk om jag inte kan äta hamburgare igen?
Jag borde ju kunna äta en liten en.

Men det är ett val som jag har tagit. Jag har valt att ändra mitt liv. Och nu när jag flyter och inte får nått annat än pulver kan jag bli tokig av bilden av god mat. Men jag får ju äta matiga soppor snart. Tur det så jag får lite smakvariation än milkshakeliknande pulver i olika smaker.
Men det jag kräks allra allra mest på är den färdiga choklad shaken. Guh så äckligt.
Jag köpte ju en på Kronansdroghandel till lunch för jag hade inte tänkt på att ta med mig shake eftersom jag trodde jag skulle hem och inte till Umeå. Jag fick halsa och dricka vatten efteråt för att det var så äckligt. Jag ska testa och stoppa dem i kylskåpet och se om den blir bättre i en kall variant.

Men som sagt. dag 16

( bananshake, färdigshakechoklad, jordgubbshake, hallonshake, vatten)

På tisdag nästa vecka får jag en mindre magsäck. Så nu är det bara några dagar kvar av shaken stewenz

Imponerande

2012-02-28T18:58:00.001+01:00

Jag har inte haft tid att blogg idag för jag har gjort en hel massa saker som skulle ha varit omöjligt för ett halvår sedan att göra.

Jag har varit på sjukgymnastiken och gjort mitt gymprogram plus gått igenom mitt hemmaprogram.
Vi, jag, Dagny och Allan kom på att det var bättre om dem följde med mig och ombesiktade bilen istället för Sven eftersom Sven jobbar som en tok.
Jag glömde ju såklart min modifast så jag köpte en färdigshake för 28 kr på Kronans Droghandel i Vindeln. Vi åkte till Besiktningen och Bettan( bilen) gick igenom med bravur denna gång.
Sedan åkte vi till öob, där jag köpte dentastix åt Jenna, hårshampo åt mig och hårfärg, garnier 44 kr. Mitt hår känns så glåmigt jag tänkte färga det ikväll eller i morgon kväll ifall vi inte åker då.

Sedan åkte vi till Jula och bettan fick nya torkarblad. Efter det gick vi på Loobo, bästa hundaffären i hela Umeå och köpte hundmat åt Jenna och två tuggben för 15 kronor( pressade). Efter det gick vi på Coopen men jag gick ut lika fort som jag gick in nästan. Jag orkade inte. Så jag satte mig i blåsten på en bänk och andades och hade konstanta kramper i ryggen. Knasiga kramper de pulserade. Jobbigt värre.

Detta skulle jag aldrig kunnat göra förra sommaren. Det hade inte gått. Jag har blivit så fantastiskt mycket bättre. Även fast jag fortfarande ligger ner i bilen men endå. Jag har blivit så mycket bättre.
Jag är grymt imponerad av mig själv. Nej nu ska jag ta och krama hunden lite och dricka vatten och shaka loss

Vad hände?

2012-02-27T23:56:00.000+01:00

Ja, men var jag inte trött? Eh jo?
Vad hände?

Jo, hmm... jag började prata med Maken i telefon och sedan var det ju 30 grader i januari på tv och efter det var det ett program om brott och straff och sedan började jag sortera papper och efter det slängde jag bort massor av glossiga hälsomagazines. Ja, men okej. Jag gillar sånt, tidningar.

Och nu är klockan halv tolv. Vad hände?

hehe. Nu ser jag på kvällsöppet. Som enligt mig går alldeles försent på kvällen. Men jag ska sova nu. Jag fick visst ett ryck. Men det är tur det. Mitt sovrum ser bättre ut nu när jag har plockat och slängt lite.

Dag 15 på modifasten

2012-02-27T20:53:00.002+01:00

Idag har jag varit trött. Väldigt trött. Så trött att jag tänker gå och lägga mig snart.
Jag åt modifast hallon till frukost, chokladpudding till lunch och banan till middag. och så har jag en påse kvar.
Jag tror det blir en banan till. Den är lättast att få ner just nu.

Chokladpudding och vaniljpudding börjar växa i munnen på mig. Det känns lättare nu att bara få dricka och inte behöva svälja puddingar.

Men som sagt mindre än en vecka kvar. Ja, alltså. Nästa måndag är det sista flytdagen. Äntligen. Himmel så less jag är.

-7,6 kg

2012-02-27T12:41:00.000+01:00

Minus 7,6 totalt sedan jag började flyta. På 14 dagars flyt. Förra veckan gick jag ner 5,2 kg. Den här veckan 2,4 kg. Orättvist. Men då kan man säga att 3 kg av de där första 5,2 var vatten. Plus att förra veckan var jag väldigt seg i kroppen. Jag var geggig i hjärnan. Men den här veckan känns allting bättre.
Det känns i alla fall bättre.

Sist jag vägde som jag gör nu var i Augusti 2011. Jag kommer kunna säga så länge nu. Ta er tillbaka på små minnesturer. Jag gick ner i vikt under mina sjukhusvistelser. Men sedan fick jag kortison insprutat i ryggraden och var still väldigt mycket och fick ny medicin och vips så gick jag upp i vikt sakta från augusti till i februari.

I Augusti låg jag mest på sjukhus, skrek och ylade för jag hade så ont. Maken flyttade till Västerås och började plugga. Sedan har min rygg blivit lite bättre och ännu bättre.Nu är jag stolt och glad över att jag kan så mycket. Även fast min hjärna stänger av sig efter en timmes aktivitet.

Det jag märker är att mina byxor sitter lite lösare. Det känns skönt.

Så 7.6 kg på 14 dagar. Det är inte illa pinkat. Jo, pinkat, för man kissar som en tok när man går på pulver.

Så sant

2012-02-27T00:50:00.001+01:00

Japp så är det säkert, har inte varit ute under hela 2011, inte sedan 2006 om jag minns rätt. Men jag tror nog att det stämmer rätt bra.

Dag 14 på modifasten

2012-02-27T00:46:00.001+01:00

Har gått bra. Vaknade upp, klev upp, gick ner för trappan och det var väll inte det du ville läsa. Nehej då.
Jag tog en nutrilett till lunch istället för middag och en till frukost. Så nu har jag gjort bort alla nutriletten och ligger i fas med modifasten. Det innebär att jag bara kommer behöva shaka modifast hädanefter. I sju dagar till från och med i morgon, måndag. Jag har lust att lyckoskrika.

IIIIIIINGEEEN MEEEER MOOODIIIIFAAAST! så, det kommer jag säkert inte göra. Skulle vara hemskt pinsamt att vråla så där på söders höjder. Det skulle säkert höras ända bort till slottet.
Orkar jag ska jag gå på promenad i Stockholm. Det var länge sedan jag gjorde det. Jag vet att jag brukade tvinga Lisa och Suzy och gå precis överallt, jättesnabbt. De dog på mig varje gång.
Nu är det jag som är sengångaren och inte kan gå så snabbt eller långt.

När jag gick i gymnasiet brukade jag gå av på södrastation, upp genom parken förbi medis, bort mot sofiatorget, upp på erstahöjden ner vid slussen över till gamla stan, in på drottninggatan upp till odenplan, ner till östermalm, förbi svampen, upp på kungsgatan, gå till gatan bakom kungsgatan, ned till olof palmes väg( tror jag den heter) förbi norra bantorget och åka hem igen. Jag älskade det stråket. Det var så fint. Ofta hade jag musik i öronen och kanske tog jag en kopp te med soyamjölk på söder. Åh tänk när jag kan gå så långt igen, om jag nu kan gå så långt någonsin igen.

Nå, tillbaka till flytandet istället för att dreggla över hur långt jag kunde gå för några år sedan.
Ja, efter lunch( nutrilett), så ringde Sven och sa att han var klar med sin bil och jag kunde komma med min så han kunde fixa den. Jag åkte och gick på min fantastiska promenad och undertiden jag var borta passade olssons på att äta gbp pizza som Sven kallade taccos och Svärmor kallade bantarpizza. Jag kallar det god pizza. Nåväl sedan åt jag vaniljpudding till middag, de åt korv med bröd som de grillade i den öppnaspisen, korven alltså, inte brödet. Och den var öppen, för luckorna var öppna. Det blev Nutrilett när jag kom hem.

Har varit duktig med vattnet med. Klappar mig själv på skuldran. Bra bra.

Det har gått över förväntan idag alltså. Druckit te och mycket vatten. Nu går till och med orient bra utan nått sött i. Annars kan jag tycka att grönt te är himla beskt.

Och ja, jag var tvungen att använda blixt. Det var för mörkt och det var egentligen en jätteröd glöd. Men jaja, så det kan gå.Du får helt enkelt låtsas att först stämningen med över en meter snö utanför fönstret, minus tretton på termometern och mörkt inomhus med några få lampor tända och grilla korv över glöden.

Dagens Promenad

2012-02-26T23:18:00.000+01:00

Idag gick vi, jag och Jenna, inte ut i Häggnäs som vanligt. Vi gick ut i Vindeln. Sven och jag åkte till Svärisarnas varmgarage i varsin bil för att fixa lite inför besiktningen. Och så skulle vi städa dem lite granna med. Jag frågade Svärfar och Svärmor om de ville följa med. Men de ville de inte. Det ville dem inte igår heller. Så idag gick jag själv. Och vad det var underbart ute. Inte blåsigt. Solen kändes varm mot mina kinder och läpparna blev inte så där stela som de brukar bli ifall det är för många minusgrader utomhus när jag promenerar.

Det var en underbar dag. Solen sken och det var inte ett moln så långt ögat kan nå

Vi gick fram och tillbaka till FORUM, vindelns Musikskola, som även ligger i samma huslänga som biblioteket, skolan och simhallen. Jag hade solglajerna på mig och Jenna fick gå i hennes "klippa klorna" koppel eftersom jag hade tappat kopplet ute igår och inte hittade det förens jag kom till garagedörren där Sven hade hängt upp det.

Jenna tyckte det var konstigt med alla skotrar som åkte förbi på skoterleden som går inne i byn.

Så här mycket snö är det hos oss. Fast i Häggnäs är det ännu mer än inne i Vindeln. Men de borde verkligen forsla bort lite snö från alla vägkorsningar. Man ser ju inte ut och det går inte att komma smygande heller. För man måste " smyga" ut så långt att man är mitt i körfältet innan man ser åt höger eller vänster. Mycket läskigt.

urs

2012-02-26T12:31:00.000+01:00

Jag vaknade med en fadd smak i munnen, gick ner tog en shake, drack ett glas vatten och gick för att borsta tänderna och fick syn på min tunga. Den var alldeles vit. Urs så äckligt!
Det beror på att kroppen är i ketos och då får man en sådan tunga. Tur att jag har tungskrapa, tandborste, tandkräm, tandtråd och munskölj hemma. Jag är glad för det idag i alla fall. God tandhälsa är a och o.
Så nu är den fräsch och fin igen. Men det är nog den största nackdelen med flytandet. Detta med att tungan blir alldeles oljig och denna fadda smaken i munnen. Det hoppas jag blir av med om lite mer än en vecka när jag får äta mer än pulver och vatten.

Söndag med blå himmel

2012-02-26T10:26:00.002+01:00

Jag vaknar upp med en hemsk huvudvärk idag. Känner bara för att somna om. Men det kan jag ju inte. Jag ska upp, ut i solskenet och gå ut med hunden. Solen lyser så vackert genom fönstret och vad jag kan se är det alldeles molnfritt.

Jag tror jag ska ut och gå en kortpromenad. För jag ska göra mitt hemmaträningsprogram idag. Och då kan jag ju lika gärna gå en stund innan som att cykla.

Så här ser jag ut i dag. Halva håret i en toffs, resten utsläppt och jeans.

Vad ska du göra denna härliga söndag?

Dag 13 på Modifasten

2012-02-25T23:38:00.002+01:00

Idag har jag varit utsatt för både utmaningar och affären. På affären för att köpa Kelldasoppor, de har 2 för 35 den här veckan och jag ska ju äta soppor i fyra veckor efteråt och det är en bra "bas" enligt obesitas dietisten. Så då lyssnar jag på henne och köper kesella som bas till sopporna.
De ligger i tryggt förvar i frysen tills jag kommer hem till Häggnäs igen.

Vi åkte till Svärföräldrarna idag. Med vi, menar jag, jag, Sven( Som är HEMMA!) och Jenna. Sven skulle hjälpa mig med bilen men fastnade i Hockey och fika med sina föräldrar. Sedan fastnade jag och Dagny i virkningen eftersom vi inte kan få de där himla mormorsrutorna att få raka kanter ifall man gör de enligt anvisningarna. Alla blir ju lika snea och fula så jaja. Men efter ett tag så gnuggade Dagny sina geniknölar och kom på hur hon gjorde dem i huvudet och visade mig. Så rent logiskt borde jag klara av att göra dem nu. I praktiken är det en helt annan femma. Men åter till utmaningarna idag.

Morgonen gick bra. Jag tog en chokladmodifast och shakade loss, till lunch blev det en choklad Nutrilett eftersom jag vill ha modifast till mina sista dagar innan operationen.

Jag drack en kopp te med orientsmak hemma hos svärisarna när Dagny och Sven åt rulltårta med banansmak och Allan åt sockerfria vad de nu hette kakor. Jag var faktiskt nöjd och inte alls sugen. Men det är väll för att jag inte är speciellt förtjust i marsipan. Rulltårta är i och för sig väldigt gott. Men när man inte äter alls är faktiskt inte kakor och godis det man tänker på. Det man tänker på, åtminstone idag är 55ans kebab i Västerås. Eller lax i ugn med citronsås och ris till. Eller hemmagjord klyftpotatis, hemmagjord aioli och Makens marinerad fläskkarré. Man är faktiskt inte alls sugen på godis, eller ostbågar, mest mat. Vanlig hederlig mat och sushi.
och med man menar jag, jag.

Sånt här var jag inte sugen på.

Sånt här skulle jag kunna sätta i mig massor av

Jag är faktiskt imponerad av mig själv och att jag kan låta bli att bli sugen. Jag tror det handlar om val. Jag har valt att operera mig. Alltså väljer jag bort att bli sugen på onyttigheter. Eller att jag bara accepterar att jag inte får dem och det är okej.

Jag är glad. Det är nio dagar kvar. Åtta dagar kvar på detta pulvrandet. Sedan ligger jag där på operationsbordet och får en mindre magsäck. Förhoppningsvis får jag ett bättre liv. Åtminstone blir det lättare för jag kommer inte ha massor av vikt att släpa på och då kommer det kännas lättare.

Så dagen har gått bra. Jag har skött mig exemplariskt.

Prickig katt

2012-02-25T18:30:00.001+01:00

Prickig, jag har blivit prickig. Överallt. Till och med runt ögonen, det är de små vita prickarna jag menar inte mina fräknar. Runt ögonen känns inte prickarna men de synns, mycket irriterande. På låren och på armarna där känns prickarna och så har de blivit röda. Hehe. ( hoppas att det inte blir så på ögonlocken)

Det började efter jag började med Modifasten. Så när jag slutar med den borde jag bli av med prickarna efter ett tag. Rent logiskt. Ska jag vara prickig jättelänge blir jag nog besviken.
Suck. Jag är som en prickigkatt. ( Jag vill inte vara en prickigkorv, blir dåliga assosiationer)
Jag stör mig på att det synns i ansiktet. Jag är mörk under ögonen med. Men det gör inte så mycket. Det brukar jag vara. Ser ut som jag har två vackra blåtiror under ögonen.
Här är andra ögat. Där är jag mindre blå under ögat men desto mer pickig.

Jaja, vem har sagt att man ska vara fåfäng när man är sjukskriven. Det är väll alla slaggprodukter som är på väg ur kroppen. Vad skulle det annars kunna bero på?

Dag 12 på Modifast

2012-02-25T14:25:00.000+01:00

Jag glömde blogga om dag 12 igår. Då gör jag det nu istället.
Dag 12 gick riktigt bra. Jag vet varför den gick så bra. Jag hade rutiner. Jag drack inte tillräckligt med vatten men jag lagade mat. Närmare bestämt korvstroganoff med ris. Även fast jag var själv hemma. Jag gjorde tre jättestora matlådor åt Sven.
När jag får laga mat så blir jag nöjd. Jag kan tillfredställa mitt huvud. För det sitter ju i huvudet det här med vad man väger och hur man äter. Jag blir mätt bara på dofterna från matlagningen.

Jag är ändå nöjd över min dag och hur jag spridit ut mina modifast och så vidare. Men nu börjar jag ledsna lite. Jag vill bara att tiden ska gå fort så jag får operera mig snart och äta andra sorters soppor.

När jag sköter mig. Och inte glömmer någon lunch eller tappar bort vad tiden är. Det är ofta så jag glömmer modifasten. Jag gör nått kul och sedan blir jag vrål hungrig för jag har glömt bort att dricka en måltid. Men inte igår allting gick bra.

Jag behöver faktiskt rutiner. Även om jag inte vill erkänna det för mig själv. Jag är en sådan där person som behöver äta frukost, lunch, middag och gärna något mellanmål. För annars blir jag grinig. Jag har alltid varit så. Jag kan nästan få panik när jag är jättehungrig. Min Make, han säger att jag är för fixerad vid mat. Vid nästa måltid, vad vi ska äta och så vidare. Han har säkert rätt. Det är nått jag måste arbeta med.

Jag är så fantastiskt glad att det svenska folket som betalar skatt( inklusive mig) kan ge mig vård och låta mig operera mig för 80 kronor om dagen. Jag är så tacksam att jag får den här chansen att bli bättre och friskare och leva.

Så tack du som läser för att du ger mig en liten bit av din lön, din sjukpeng, din pension, ditt csn lån så att jag får chansen att bli frisk och kunna jobba och betala tillbaka det du har gett mig ifall du skulle bli sjuk och behöva sjukpeng.

att uppskatta

2012-02-24T17:50:00.001+01:00

Jag väger mig varje dag. Alla säger att man bara ska bara väga sig en gång i veckan. Vilka nu alla är? Jag väger mig varje dag och när jag inte väger mig varje dag går jag upp i vikt. Det är säkert något psykologiskt i det där.
Jag har skött mig utmärkt och inte fuskat någonting alls. Men, jag har gått upp tre hekto sedan igår. Det är inte klokt. Hur är det möjligt?

Jag har skött mig, jag tom tränade igår och allt. Jaja, sånt är livet ibland. Kroppen svarar inte alltid som man( och med man menar jag, jag) vill att den ska göra.
Men i morgon lär jag ju definitivt gått ner i vikt. Annars blir jag nog lite lätt frustrerad. Jag känner mig lite frustrerad idag. Jag vet det bara är tre hekto och jag har ju inte fuskat.

Fasiken så irriterande!

Men kroppens vägar äro outgrundliga. Den gör inte som man vill. Hade jag fått som jag velat hade jag ju inte haft mina fyra diskbråck och en knöl. Jag hade inte gått upp tre hekto heller.

Men samtidigt. Hade jag inte haft mina diskbråck hade jag inte varit så tacksam jag är idag över att jag faktiskt fungerar så pass bra som jag gör. Att jag har varit så svag gör mig så mycket gladare över hur stark jag är idag.

Även om Svärmor slår mig både i benpress och stjärtlyft på sjukgymnastiken( jag kan inte göra nått av dem) så är jag oerhört glad över att jag kan göra så pass mycket som jag kan. Vi tränar ihop nämligen eftersom Lisa min älskade sjukgymnast har fått gått ner i halvtid så måste hon para ihop folk och då passar det utmärkt med mig och Svärmor tillsammans.

Jag är bara så himla glad över att min kropp är bättre. Att jag har blivit så starkare och att jag kan uppskatta hur bra jag har blivit. Det hade jag inte klarat av innan jag blev skadad i ryggen.

tidigare än väntat

2012-02-24T11:21:00.001+01:00

Jag har räknat lite fel med mina modifast. Jag saknar Modifast för två dagar. Men jag hittade Nutrilett längst in i skafferiet. Jag ska byta ut en modifast per dag till en nutrilett. För då kommer jag ha modifast de två sista dagarna som jag behöver äta dem.
Hehe. Jag började tidigare än jag hade planerat. Jaja, det gör inte så mycket.

Dag 11 på flytet

2012-02-23T23:08:00.002+01:00

Idag har varit en jobbig dag rent flytmässigt. Jag vet exakt vad det beror på. Jag har druckit uruselt med vatten idag. Jag gick fram och tillbaka till köket ett antal gånger. Så många gånger att jag kom på att jag skulle städa en hylla i kylskåpet. Ja, men får man inte äta så vad gör man. Då irriterar man sig på fläckarna i kylskåpet. Men jag tog bara en hylla. Jag kan ju ta en till hylla i morgon. Så jag kan möblera om lite i kylskåpet och driva Sven till vansinne innan han kommer hem. Han jobbar idag med så han är inte hemma idag igen. Vi är själva jag och Jenna så jag har haft tråkigt.

Tråkigt= sugen på mat

Jag förstår inte varför suget sätter in så fort jag är ensam och har det tråkigt. Jag måste lära mig detta. Nog för att jag kommer att ha ett ständigt flöde av mat och vatten efter operationen.
Så här ska jag äta.

Frukost,
Vatten
Mellis
Vatten
Lunch
Vatten
Mellis
Vatten
Middag
Vatten
Kvällis
Vatten

Allt ska vara i flytande från början, 5 dl ska vara mejeriprodukter. Minst 2,5 liter vätska. Och mellisarna ska vara smoothies och frukost , lunch och middag ska vara soppor.
Då kommer jag äta och äta och äta och äta.

Nu äter jag ju bara fyra soppor per dag och dricker massor av vatten.Och idag har jag druckit lite vatten och varit hungrig. Jobbigt värre. Men nu försöker jag dricka massor av vatten. Det känns bättre nu.

Kom ihåg: Drick mer vatten.

Sjukgymnastik

2012-02-23T17:26:00.001+01:00

Jag och Dagny och Lisa hade sjukgymnastik. Japp, vi går båda två på samma tid nu. Lisa har nämligen fått gått ner till halvtid för Vårdcentralen måste göra besparingar. Så vi tränar ihop jag och Svärmor. Det är bra. Då får vi båda tid varje vecka.

Jag frågade även om jag kunde få ett nytt hemmaprogram för mitt har blivit så tråkigt. Och det ska jag. För jag har blivit så duktig att det är för lätt för mig. Det känns toppen att jag äntligen börjar bli så mycket bättre. Min kropp blir bara starkare och starkare och jag älskar den känslan som träningen ger mig. Att jag är stark i mig själv. Min kropp är stark och även om min rygg är trasig så kan resten av min kropp ta över för att jag tränar den och gör den stark.

Jag ska få det nya träningsprogrammet nästa vecka när jag ska på gymmet och träna igen.
Det sämsta just nu med att träna är att jag blir så fruktansvärt slut efteråt. Min hjärna blir till gummi och jag kan inte tänka klart eller göra något. Jag försöker att låta bli att somna. Men gummihjärnan hjälper inte till direkt.

Jag gick ut för en stund sedan och försökte få lite syre i mig och passade på att kasta boll med Jenna. Hon älskar verkligen sin boll. Det hjälpte lite för att lätta hjärntröttheten.
Jag vet att den kommer bli mindre och mindre denna hjärntrötthet ju mer jag tränar kroppen och ju mer jag orkar. Men just idag skulle jag kunna somna och sova tills i morgon utan problem. Men det går ju inte. Jag måste ju ut med hunden en gång till ikväll så inte stackarens kissblåsa sprängs.

Dag 10 på Flytet

2012-02-23T00:01:00.004+01:00

Har gått i ett tecken. Hunger! Jag är hungrig. Jag är så hungrig att jag fick hålla i mig för att inte gå och öppna locket på Svens matlåda med piroger i och andas. Jag har säkert gått till kylskåpet fyra gånger idag och stängt dörren igen och gått med bestämda steg därifrån. Jag har druckit massor med vatten och massor med te och istället för bara en pudding modifast som jag brukar ta har jag ätit två.

Jag vill äta. Jag skulle kunna äta upp hela Svens matlåda utan att blinka. Men det gör jag ju så klart inte. Utan jag dricker vatten som en tok istället.
Men jag är hungrig idag. Förut var jag inte hungrig alls. Men idag. Jösses amalia. Hungrig, hungrig hungrig.

Jag är inne i halvtid nu. Bara 11 dagar kvar att flyta. Sedan dag 12 ligger jag där på operationsbordet och får en ny mage.
Äntligen halvtid. Bara 11 dagar av dessa himla Modifasten. De är faktiskt inte så illa som man kan tro. De smakar rätt gott. Men man blir ju less på att bara få dessa artificiella smakämnen som det är i den. Snart matiga släta soppor. Åååh. Gottigotti.

Jag fryser som en tok ikväll. Jag är så kall. Jag ligger med mina pyjamasbyxor och linne, täcke och filt på mig. Men jag fryser ändå. Min kropp reagerar på den ändring som sker. Den protesterar nu. Men jag tror ändå att det är bra. Förändring kommer aldrig lätt. Den kommer med en stor smäll som man måste kämpa med sig själv för att åstakomma.
Så när det är jobbigt som idag. Så tänker jag på att det är bra. För det innebär en förändring. Även om min kropp protesterar mot den just nu så kommer den ge med sig.

Min mål-lista

2012-02-22T21:24:00.001+01:00

1. Träskor från hasbeens

2. Ny sängbotten en mjuk sådan

3. Komma i min espree klänning.

4. Resa utomlands med min Käreste.

Det är mina fyra mål hitills. Jag vet inga billiga grejer jag väljer att göra. Men jag har sådana som är billigare med. Som nytt nagellack och en tidningsprenumeration och så vidare.

Mitt största mål med den här operationen är faktiskt inte dessa materialistiska saker. Det är bara ett plus i kanten. Min största vinst är att jag kommer bli rörligare och kommer kunna leva ett friare liv. Kunna jobba.
Kunna gå på gym och träna. Kunna åka utomlands. Kunna gå fem kilometer. Kunna sitta en hel kväll. Kunna leva helt enkelt. Förstå att kunna gå på bio. Eller ta en fika på stan och inte tänka nu måste det gå fort för jag kan inte sitta så länge. Eller åka på stan och inte tänka på vart man ska parkera eftersom jag inte orkar gå så långt. Eller kunna gå i mer än en butik och titta. Klara av coop forum utan att vara död efteråt. Det är sådant jag längtar efter. Jobba, bio, coop forum.

Jag är glad över min kropp

2012-02-22T10:04:00.002+01:00

Jag är så glad över min kropp. Med dess valkar och stora former. Jag är så glad över att jag kan gå. För jag kunde knappt det förut. Jag är så otroligt glad över att jag kan röra mig och tänka klara tankar.
Att jag kan träna och röra på mig. Att jag klarar av att gå två hela kilometer.
Att min kropp blir bättre och bättre. Att jag har lärt mig uppskatta mig själv och min kropp. Att det är fantastiskt att inte vara lam. Att jag har känsel i benen. Det är fantastiskt.

Jag gör den här operationen i ära till min kropp. För att jag väljer att ta hand om den nu. Jag väljer att kunna röra mig friare. Att min trasiga rygg ska orka med det liv jag vill leva. Att den får mindre att bära på. Att jag ska kunna röra mig friare. Min rygg kommer aldrig bli bra. Det vet jag. Men den kommer bli bättre och jag kommer bli rörligare och hitta på mera roligare saker.
Jag är glad att jag väljer att lyssna på min kropp nu. Att jag väljer att se den storheten som en kropp faktiskt är.

Fantastiskt det där med den underbara kroppen. Ta hand om din med. Du får faktiskt bara en.

Dag 9 på modifasten.

2012-02-21T22:46:00.000+01:00

Idag har jag fått laga mat (yey!) Jag gjorde pirogerna som jag pratade om häromdagen. Sven fick två till middag och har nu två stycken i tre matlådor. Vilket jag tror kommer komma väl till pass med tanke på att han ska jobba i morgon. Så nu har han fem matlådor i kylskåpet. Två med kycklinggratäng och tre med piroger.

Dag nio har gått bra. Jag har kommit på att bananmodifasten känns lätt att dricka och jag blir "fortare" hungrig efter dem. Jag ska snart ta en modifast banan till i kväll sedan är det natt. Eller natt och natt jag ska se på House.

Så jag ska avsluta med bananmodifast de dagarna jag inte är "hungrig" då det bara känns jobbigt att tvinga i sig något mastigt som en pudding. Jag kanske ska äta pudding på morgonen eller till lunch. Men absolut inte som sista målet för dagen. Det känns bara för mastigt. Det som jag är lite putt på är att jag inte har gått ner ett enda hekto sedan igår. Även fast jag motionerade som bara den igår.

Det måste ju ge med sig i morgon tycker jag. Det kan ju helt enkelt vara så att den överflödiga vätskan åkt ur nu och det bara är "fett" och muskler som försvinner nu och det är därför jag stannar av eller nått. Någon förklaring måste jag ju ha!

Jaja, jag satsar på att vågen inte står på plus minus noll i morgon. Det skulle bara kännas jobbigt om min kropp inte vill längre. Nu har jag fått prickar även på ögonlocken. Jag vet inte vad det är med min prickiga kropp. Jag kan säga att jag ser lite lustig ut med dessa småsmå prickarna på ögonlocket.

Så dag 9 har bestått av mattankar och pirogbakande.

Fettisdagen

2012-02-21T17:08:00.003+01:00

Idag är det fettisdagen och jag modifastar. Jag ska ärligt säga att jag inte är något jättefan av en bulle med grädde och mandelmassa. Det är inte min favorit även fast jag äter den. Men det är inte wow! Semla! Jag är inte Ture Sventon precis.

Det jag kommer sakna som opererad ifall jag inte kan äta det är beskvier. Juvliga goda chokladbeskvier. Lixom hur gott är inte det? Mycket gott!

Men som sagt. Läsk, polly, ostbågar och beskvier plus att jag tar enormt stora portioner har gjort mig tjock.
Och det där att jag tröstäter och äter när jag har tråkigt.

Sol i sinne

2012-02-21T12:51:00.001+01:00

13 dagar kvar. Det är alltså mindre än två veckor kvar innan någon sticker kniven i mig igen. Jag borde träna idag. Med mina vikter. Men det är en klarblå himmel ute. Jenna behöver kammas och jag tänkte gå ut och sätta mig på min pilatesmatta med henne och hennes kam och kamma loss. Jag vill ut och gå igen. Hela jag spritter av glädje när solen lyser så här. Den värmer och min själv som suktat så länge efter solljus vill bara ut.

Så jag ska ut och gå. Jag undrar om det är okej. Jag kanske kan gå ut och gå och träna i kväll när inte denna fantastiska sol är här.

Jenna ville inte in i morse på morgonpromenaden för hon älskar snö och när det är värme i luften. Så jag ska göra henne till viljes och gå ut och fylla på lite D vitamin.
Det är underbart helt enkelt. Blå himmel, ljust i sinne och jag njuter.

Västkustsoppa

2012-02-20T23:26:00.002+01:00

Jag fick det här receptet av min vän Natalie:

Ingredienser:
1skivad purjolökar
1 msk olja
1 burk hela tomater med spad
7 dl vatten
2,5 fiskbuljongtärningar
0,5 paket saffran
1 pressad vitlöksklyfta
citrontimjan
dragon
salt
svartpeppar
400 g torskfilé, tinade eller färska
1 burk musslor med spad
5 hg räkor som skalas

Gör så här:
1. "Smält" purjolöken i olja. Häll i tomater, vatten, buljongtärningar, vitlök, kryddor och salt. Sjud under lock på svag värme ca 10 minuter.
2. Skär fisken i bitar, lägg i soppan och sjud ca 4-6 minuter.
3. Töm i musslor och räkor, smaka av och låt soppan bli het men inte koka. (Då blir skaldjuren sega!). Servera soppan genast, gärna med vitlökssnittar eller aioli.
Smaklig måltid!

Jag får säkert alternera den väldigt mycket för jag vill inte ha sega skaldjur. och jag kommer nog inte äta för 4 pers heller.

Här hittar ni orginalet

Dag åtta på Modifasten.

2012-02-20T23:03:00.001+01:00

Dag åtta har varit tråkig. Jättetråkig. Till frukost åt jag banan(shake), till lunch choklad(shake), till middag jordgubb(shake) och till kvällis vaniljpudding.

Eftersom Sven var på utbildning på dagen och jobbar natt så har inte han behövt någon mat. Jag har spenderat kvällen med att försöka ta reda på vad den där köttfärs och pasta soppan som man fick i skolan hette och hur man lagar den. Det är min favoritsoppa och jag har inte fått den sedan jag gick ur gymnasiet.

Jag tänkte den kunde jag ju äta efter operationen fast passerad om jag nu får tag i receptet. Jag surfar runt på matklubben.se och försöker få tag på vettiga soppor.

Nå listan ser ut som sådan:

Skaldjurssoppa
Köttfärssoppa
Kycklingsoppa
Avakadosoppa
Fransk löksoppa.
Svampsoppa.

Det är knäppt det där att jag drömmer om soppor nu. Det är som hela jag bara accepterar att jag ska äta soppor i fyra veckor efteråt.
Jag måste ju komma på några fler alternativ till dessa soppor. Men det är en bra början.

Så dag åtta har varit tråkig. Jättetråkig.

Två freaking kilometer

2012-02-20T17:10:00.003+01:00

Idag har jag klarat av något stort. Ja, detta är megastort. Jag har gått två kilometer. Två hela kilometer.
Jag hade ju väldigt ont i ryggen i morse och jag tänkte vid klockan två att ja, men jag prövar att gå ut. Satte på mig korsetten. Vilket gör Jenna helt tokig för hon vet att då blir det promenad. Jag tittar inte ens på henne utan det räcker med ritchet från kardborren och hon blir till sig.
Jag började gå och tänkte att jag skulle gå sakta och se hur långt jag kunde gå och det kändes bra så jag traskade på. Kom till min vanliga vändningspunkt och tänkte nej, jag vill gå längre.
Och det gjorde jag. Ända till första älgtornet. Det är det längsta jag har gått på väldigt länge.
Sist jag var vid älgtornet var i juni 2010 innan mina diskbråck. Då såg det ut så här:

Jag är så otroligt glad och stolt över att jag klarade av att gå så långt. Att jag verkligen gjorde det. Det tog mig en timme och fyra minuter att gå fram och tillbaka. Men jag gick två hela långa kilometer. Det känns verkligen som en milstolpe.
När jag kom hem ringde min chef och jag var tvungen att stanna vid den stora snöhögen. Hon ville prata om all hysch hysch som pågår. De ska sälja ut personligassistans i kommunen och jag tillhör dem. Jag började få ont och mina ben ville att jag skulle sitta ner. Men att gå in var det inte att prata om. Har man väl fått bra mottagning. Ja, då stannar man kvar där man är.
Jag satte mig på snöhögen och började glida ner och ramlade på rumpan.
Gissa vem som ligger i sängen nu och har ännu ondare än i morse.

Bannar mig själv det är vad jag gör. För min rygg har huggit mer den senaste veckan. Det har glidit lite mera i ryggraden. Suck och stön. Jaja, så går det för att man ville sitta för benen inte ville bära.

Men i alla fall. Här är segergesten över min stora bedrift. Två freaking kilometer.

Första veckan på flyt avklarad.

2012-02-20T13:34:00.002+01:00

-5,2 kg på en vecka. Det är inte illa. Det är så mycket jag har gått ner första veckan med modifast. Jag hoppas verkligen att vecka två blir bra med. För som sagt. Jag har bara 14 dagar innan min operation och jag vill verkligen ha gått ner i vikt tillräckligt mycket. Även fast jag inte har någon vikt som jag ska hålla mig till. Men jag vill i alla fall ha gått ner mera. För ju mer man har gått ner. Desto lättare blir det för kirurgen att operera och då blir det mindre risker för att en komplikation ska ske.

Men endå. Jag är 5,2 kg lättare än förra veckan. Det är helt galet om man tänker efter. Jag ska snart ta min lunch shake och efter det ska jag gå ut i det underbara vädret med Jenna och gå på promenad. Ryggen kanske blir bättre om jag får igång blodcirkulationen lite.

Aje!

2012-02-20T10:15:00.000+01:00

Idag har jag ont i ryggen. Mer än vanligt. Det värker i svanken så jag tror jag ska gå av. Men som sagt. Det är väll bara och bita ihop. Ibland ångrar jag att jag har medicinerna på byrån. Så himla långt bort när man har det så här. Jag har inte tagit mig ur sängen än. Jennas kissblåsa håller väll på att sprängas vid det här laget. Men jag kan inte riktigt ta mig härifrån.

Jaja, vad är en bal på slottet.

Jag ska bara samla lite mod till mig och få ryggfan att sammarbeta.

Grattis på 29 års dagen mitt Hjärta

2012-02-20T10:07:00.000+01:00

Är idag en vanlig dag? Är det här en vanlig dag? Nej det är ingen vanlig dag. För det är Makens födelsedag Hurra Hurra Hurra!

Idag fyller mitt hjärta som bor i Västerås 29 år. Så nu är han en siffra äldre än mig i tre och en halv månad. Japp vi är båda födda 83. Det känns lite skönt att säga att min Make är 29 och jag är 28.
Min Make har lärt mig så mycket om mig själv. Att mina åsikter räknas. För varför ska andra personers åsikter räknas mer än mina? Vad ger dem rätten till det? Han är så klok min make och smart.
Jag är så stolt över honom att han gör det han drömmer om. Att han vågade börja på universitet och på ett program som jag skulle nervösbita av mig alla naglar på om jag kom in på för att jag skulle inte begripa nått av det. Jag menar hör själv cevilingejör i robotik. Helt galet bra gjort av honom.
Han är så snäll och omtänksam. Jag är så glad över att han tränar som en tok, joggar som en tok.
Det enda som är som det är att han vill alltid ha rätt. Jag älskar honom så mitt hjärta skulle kunna gå sönder.

Grattis på din dag mitt hjärta jag älskar dig!

Dag 7 på flytet

2012-02-19T23:00:00.000+01:00

Dagens tecken har gått ut på att folk har pratat med mig om godis, glass, paj och pizza. Japp det är vad folk har pratat med mig om. Okej. Det kanske är det jag har hört och hakat upp mig på.
Men de andra dagarna har de inte pratat lika dant om mat. Det har inte varit lika mat fokuserat.

.
Mamma ringde på skype och berättade att hon var sugen på glass och hade ätit en halvliter igår. Jasmine sa att hon skulle göra pizza till middag på Jasmines vis. När jag sa till henne att jag skulle äta shake så sa hon förlåt och att hon var taskig som berättade att de skulle äta pizza. Vilket är fint av henne. Maken ringde och berättade att han skulle se på film och äta godis. Och nu när jag pratade med mamma här på kvällen berättade hon att hon hade gjort och ätit äppelpaj.

När man går på shakar så inser man vilken stor stor funktion mat är i det sociala livet. När pappa ringer frågar han alltid vad jag har ätit idag. När mamma ringer berättar hon alltid vad hon har ätit. Man berättar vad man åt till lunch. Ifall jag hade jobbat hade man frågat vad ens arbetskamrater hade till matlåda. Man fikar och äter extra gott för att fira saker. Som människa samlas man helt enkelt runt mat. När man inte äter är man avvikande. Det är först då som man inser hur himla fixerat det är runt mat just nu. Jag menar kolla alla dessa tv program med matlagning. Hur många som helst. Fast det är bättre det än de där himla ring in och tävla om det här ordet på fyra bokstäver och så kräks jag i direktsändning som det var för några år sedan. Då gick detta program( se bild ) jämt på tv och då är alla matlagninsgsprogram tusen gånger bättre. För det gick på varenda kanal och jag avskydde det.

Ps. Jag såg när hon kräktes live, för jag jobbade natt och det var det enda som gick mellan 1 och fyra på alla kanaler!Ds. (Värdelöst!)

Jag är fortfarande inte hungrig. Jag skulle lätt kunna gå hela dagen utan att stoppa i mig någonting känns det som. Men jag dricker mina fyra modifast och försöker få i mig fyra vattenflaskor med vatten. Ja alltså jag äter inte upp vattenflaskorna. Jag dricker innehållet. Jag har inte ens druckit en kopp te idag. Då är det illa.
Det känns som jag har fått en beläggning på tungan och tänderna. Det blir så av ketosen man hamnar i när man går på pulverdiet.Idag drömmer jag om att laga god och estetiskt fin mat. Jag har tagit fram köttfärs till pirogerna jag ska göra i morgon åt Sven. Japp. Sven ska få smaka mina piroger.

Min sjunde dag på Modifast har gått bra. Jag är inte hungrig och inte törstig. Det är väll som det ska vara helt enkelt. Jag insåg precis att om 15 dagar ska jag operera mig.
I morgon är det bara två veckor tills jag ligger där på operationsbordet och möblerar om i min mage.

Valkarna

2012-02-19T20:39:00.003+01:00

Jag har faktiskt märkt att jag har gått ner 4,4 kg. Det märks att jag känner mer av mina valkar. Ja, de ligger mer mot varandra så jag känner på nått sätt hur fet jag är. att valkarna är mot varandra att hud är mot hud istället för att det är uppsvullet. Det kan ju vara all vätska som har försvunnit och gjort att det känns så där valkmotvalkigt.
Det är väll en föraning om hur det kommer bli när huden tömms på fett och allt som blir kvar blir ett häng.
Naveln lär väll hamna vid knäna innan jag är klar. Jag vet jag är uuung( enligt de som är äldre, inte enligt de som är yngre, men jaja) och huden drar ihop sig lättare innan 30 än efter. Vilken tur att jag bara fyller 29 i år. Så min hy borde vara prima.

Den är snustorr helt enkelt. Jag är en sådan där person som har jättetorr hy som är jättekänslig och blir röd för ingenting eller rättare sagt allting. Så jag vet inte hur bra mitt skin kommer att gå tillbaka. Men om jag smörjer och sköter den så gör den sitt bästa. Jag vill inte få jättemycket skinn som hänger. Lite fåfäng är jag allt.

Det är knäppt att när man går ner i vikt så känner man sig jättetjock när man inte är lika tjock som man var innan. Och med man menar jag jag. Jag känner mig tjockare nu än för 4,4 kg sedan. Jag vet, det har bara gått 7 dagar men endå. När valkarna känns mer så känner jag mig tjockare.
Det synns ju inte särskillt mycket. Inte vet jag vart de där kilona har gått från. För jag är ju lika tjock som vanligt.

Men det var väll mest det jag ville säga att valkarna har känts mera idag.

Dag 6 på modifasten

2012-02-19T13:47:00.002+01:00

Jag glömde ju skriva om gårdagens Modifastande. Ja, men jag var ju upptagen med andra saker. Som att umgås med Svärisarna och se på film med Sven.

Jag har inga hungerskänslor längre. Jag är inte sugen. Jag ville inte ens ta min sista Modifastpåse. Jag dricker fyra påsar om dagen. Men igår ville jag inte dricka upp den sista. Jag tänkte länge och nog om jag skulle med tanke på att jag fortfarande var mätt. Men jag tog mitt förnuft till fånga och drack den fjärde endå.

Jag tror det är bra att få i sig den näring som de vill att man ska få i sig. Även om jag inte har någon aptit just nu.
Jag hade med mig en färdigshake och tre påsar till Svärisarna. Färdigshakarna är verkligen inte goda. Men som sagt det är bra att ha ifall man ska vara borta något och när jag ska ner till södra Sverige. Då är det jättebra att ha. Även om det smakar apa jämfört med de vanliga modifastpåsarna.

De åt revbenspäll till midag med grönsaker, gräddsås och potatis. Jag var inte alls sugen. Jag har tappat suget helt enkelt.

Så dag sex på modifasten var tråkig, inget sug, trött i hela kroppen och snöade gjorde det med.

Jenna går förbi grannens hundar och sköter sig utmärkt

2012-02-18T21:49:00.002+01:00

Dagnys dockor.

2012-02-18T16:20:00.002+01:00

Dagny, min svärmor, fick två små dockor och en liten duk idag. Det är dem hon håller i handen. Vi hittade dem i en leksakslåda ute i ladan häromdagen när vi var på biljakt åt August.

Dagny berättade att den lilla gröna virkade dockan har Ingrid( tror jag) gjort och den lite större dockan är från när hon var sex år. Hon fick den när hon följde med hennes mamma till Leksand på Husmorssemester som hennes mamma fick för hon hade många barn. Dagny är en av tio syskon. Denna docka är ungefär 60 år och Dagny blev så glad att den var återfunnen. Hon har stoppat den i sitt minnesskåp i Vardagsrummet. Den röda duken som var virat runt dockan har Dagny broderat när hon gick i ettan i skolan.

Det är fint med små historier från förr. En kär barndomsägodel som är återfunnen.

Förebilder

2012-02-18T13:24:00.000+01:00

Okej. De här är faktiskt bra bilder på mig. Jag har bilder från när jag och Maken var hos Stoffe och Bea och jag satt i deras soffa. Kände mig skitfin och när jag sedan fick se hur jag såg ut så ville jag kräkas på mig själv. Typ så. Även från i julas har jag bilder som bara är för hemska. Jag är inte riktigt redo för den reality checken.
Jag måste klara av att se på dem själv innan jag lägger ut dem här.
Det är mest bilder när jag sitter ner som jag får ta fram skämskudden och bara ååh neeej! Men samtidigt jag ser ju ut så där. Så där fet och stora väck på magen. Jag ser ut som en michelingubbe när jag sitter ner. Jag vet det. Men jag vill inte erkänna det för mig själv.

Jag vill inte behöva se bilder av mig själv när jag sitter ner från sidan och magen bara veckar sig. Jag gillar det inte. Jag har alltid haft en mage med valkar på. Jag kan inte komma ihåg sist jag inte hade veck på magen.
Jag kommer nog alltid ha valkar på magen. Men de behöver inte vara så här stora.

Men nu till det jag ville visa upp. Jag i min härliga kofta som jag älskar. Har fått den av mamma och jag känner mig alltid fin i denna kofta.

Framifrån

Från sidan

Bakifrån

Så här ser jag ut nu. Detta är jag. Visst jag har gått ner fyra kilo på sex dagar men det syns inte än.

Det är så när man är jättetjock. Det syns inte då om man går ner fem eller tio kilo.

Honungoman

2012-02-18T12:32:00.001+01:00

Idag är det 16 dagar kvar till operationen. Det ä lite mer än två veckor. Det ska bli riktigt spännande.
Jag ser fram emot min ballongmage. De ska göra en lapraskopioperation. Alltså en titthålsoperation och för att se innuti magen så fyller de upp den med koldioxidgas. De försöker suga ut så mycket det går men det går inte att få ut allt och då ser man ut som en riktig ballong.

Hon jag pratade med som har hand om utomlänspatienter sa att jag kunde räkna med att stanna längre än de två nätter som är standard. Dels för att min rygg är som den är. Men även för att det inte är ovanligt att man stannar längre.

Idag har jag tagit förebilder med kläder på. Ja, för jag har förebilder i bara trosor och bh. Och just nu är jag så pass självmedveten att jag inte vill lägga ut bh och trosor bilder på internätet. Det kan ju bli senare.
Jag ska lägga upp dem som ett eget inlägg sedan. När jag lagt in dem i datorn.

Mitt största problem nu är att hitta te-sorter som går att dricka utan honung eller socker. Tänk att jag kommer ta förväl av min bundsförvant honungen. Det är faktiskt väldigt stort. För ingen är mer honungoman än jag är. Inte ens nalle puh.

Dag fem på Modifasten.

2012-02-18T00:37:00.001+01:00

Jag har gått ner fyra kilo på fem flytdagar. Det är ju jättebra. Det är lite mindre än ett kilo om dagen. Jag vet att det mesta är bara vatten. Om inte allt är vatten med tanke på hur ofta jag går på the loo. Jag visade Svärmor mina knottror och hon sa att det är alla slaggprodukter som ska ut.
Det kan jag verkligen tänka mig. Men jag var lite inne på att jag skulle kissa ut dem. Inte att jag skulle få ut dem genom porerna i huden. Uäck!

Jag tror det är bra att få ur alla dessa slaggprodukter ur mig med. Fatta så mycket mediciner och skit som jag har lagrat i fettet i min kropp. Det är därför läkarna inte vill att man ska gå ner i vikt när man är gravid. För att slaggprodukterna som sitter i fettet inte ska komma in i bebisen. ( sånt man lär sig på undersköterska programmet) Tur att jag inte är gravid och inte kommer bli det än på ett långt tag.

I morgon är jag på dag sex av Modifasten. Snart är jag i halvtid.

Idag har det gått bra med modifasten även fast vi har varit hos Svärisarna hela dagen och fixat med mina tvåor på bilen. Ja, jag har inte fixat mina tvåor. Det är Sven som har. Till lunch åt de potatisbullar och korv och till middag. Åh till middag. Åt de vofflor med blåbärssylt och vispad grädde. Herregud.
Jag åt jordgubbsshake och var nöjd.

Det är helt galet. För vofflor är något som jag verkligen tycker är gott. Lixom krispiga vofflor med blåbärssylt och vispgrädde. Mmmm.

Men som sagt jordgubbshake.

Sedan när jag och Sven kom hem på kvällen så var han förbi Konsum och ville ha ostbågar. Men då bad jag honom att köpa ostbollar som jag inte alls är lika löjligt förtjust i som ostbågar. Så nu har han druckit cola och ätit osbollar. Jag, jag gjorde i ordning en Modifast vaniljpudding. Det gick jättebra och den smakar som vaniljcreme. Så det gick bra. Jag dricker vatten som en tok och försöker bli av med den fadda smaken i munnen som blir efter några dagar av flyt.
Jag funderar på om jag har stängt av "jag är sugen " knappen. För colan var jag inte alls sugen på. Inte ostbollarna heller. Vofflorna var det värre med. Men det kändes ändå okej, jag klarade av det. Kanske är det för att jag kommit förbi de magiska fem dagarna.

Nu ska jag ta och värma mig en kopp te så jag får något varmt i magen.

funderingar

2012-02-17T13:44:00.000+01:00

Jag funderar rätt mycket på min stundande operation. Jag tänker rätt mycket på varför det blev så här. Varför jag blev så tjock? Varför har jag inte en normal relation till mat?

Bada badkar

2012-02-17T08:42:00.002+01:00

Jag vaknade av mig själv nu på morgonen. Klockan åtta. Det tycker jag är bra gjort om jag får säga det själv. Jag kan vara en riktig sjusovare om jag får.
Det kanske betyder att jag är vuxen nu när jag vaknar tidigare. Jag tycker det är helt galet med folk som vaknar klockan sex av sig själva och ba: tjoho nu startar dagen. UPP OCH HOPPA.

Sådan är inte jag. Jag tycker om att sova ut på morgonen och sedan ligga och dra mig i sängen. Mycket skönt.

Appropå skönt, nu ska jag ner och ta mig en varm dusch. Det är också mycket skönt. Jag älskar hur vattnet strilar ovanför mig. Att man blir varm inombords, ända in till benen och får andas in ångan från duschen. Det är skönt. Jag önskar mig ett badkar i framtiden. Det är underbart att bada badkar.

Så tre sköna saker: Sova och duscha och bada badkar.

17 dagar kvar

2012-02-17T00:10:00.003+01:00

I morgon är det 17 dagar kvar till operation. Det innebär 16 dagar kvar av Modifast skakande eller vispande ifall det är deras puddingar. Som faktiskt inte är så tokiga. Maken sa till mig att jag skulle räkna dagar. Jag ba: näheejdå det kommer jag inte. Vad gör jag? Räknar dagar.

Ja, men är det så tokigt då? Jag kan ju inte direkt stoppa munnen full och tugga på saker, svälja och ta en ny tugga? Nä, just det. Alltså räknar jag ner.
17 dagar kvar till operation. 17 dagar som jag inte ska bli sjuk så jag inte kan operera mig. 12 dagar på mig att trappa ut naproxenet. Hehe. Som jag har levt på i 15 månader på maxdos. Hehe.

Jag måste alltså vara naproxenfri i fem dagar innan operationen. Hehe.

( Jag skrattar nervöst här om det är någon som har undgått någon som läser)

Jag ska inte ta ut något i förskott jag får behålla mina tre tabletter tryptizol, mina sex tabletter gabanpentin, mina fyra alvedon och vid behov pronaxen. Det är väl tur det. Så jag inte skulle gå helt bananas i uttrappningsscheman just nu. Med tanke på att dolcontinet tog en och en halv månad att bli av med.

Om den här operationen ger det resultatet som jag hoppas på ( en normalvikt) så hoppas jag även kunna trappa ner många av mina tabletter.
Jag tror visserligen att jag kommer behöva några av dem men förhoppningsvis slipper jag så stora mängder av tabletter.
Helst av allt vill jag bli pillerfri.

Nu~sova

Dag 4

2012-02-16T21:57:00.000+01:00

Idag lagade jag ugnstekt kycklinglår med kinaris till Sven. Han fick färsk paprika med och sin egen sås som han gjorde häromdagen. Jag gjorde verkligen massor av mat så han har till lunch och matlåda.

Jag shakade en vanilij modifast under tiden som jag lagade mat. Det blev lättare att inte provsmaka då. För kyckling är verkligen gott. Jag är hemskt självgod nu, men kyckling i ugn är nått av min paradrätt. Jag har en lergryta nedpackad ute i ladan. Ja, för vi har bara Svens saker framme. Förutom ett durkslag, en kastrull med lock, två skedar och tre muggar till mitt te.

Jag drömmer om mat och det är faktiskt kul att laga och få all matdoft i näsan. Då känns det som jag äter även fast jag inte gör det.

Dag fyra på Modifasten har varit sisådär. Först glömde jag shaken när jag skulle till kuratorn och efter det skulle jag möta Sven hos Svärisarna och han hade inte fått mitt sms om att ta med sig en färdigdryck shake men eftersom vi har utomordentligt usel täckning hos oss så fick han inte sms:et förens han var på Konsum i Vindeln.
Synd för mig. Mer synd om mig blev det när Dagny kom hem med färska frallor med små svarta frön på. Liksom frallor åååh. Men jag sippade på vatten och tackade nej till te.

När jag kom hem var det nästan panik med shaken och jag gjorde i ordning en med hallonsmak. Tröck i mig det och drack massor av vatten till.

Så idag har varit en tuff dag för jag glömde min shake och blev på så sätt knasigt med hela dagen. Det känns som att jag nu på kvällen som jag har hunnit ikapp.

Jag hoppas verkligen att jag är bättre på att planera så dag fem går lätt och bra för mig.

Mat alltså

2012-02-16T16:21:00.003+01:00

Idag tänker jag på västerås. Inte maken i sig som bor där. Utan 55 ans kebab med bröd. Det är nog den godaste kebab jag någonsin har ätit. Himmel och pankaka så gott. Det är nybakat kebabbröd och färska grönsaker. Den är himla god.

Jag börjar nog komma in i stadiet när jag blir fixerad av mat och bara tänker på olika maträtter. Nu ska jag ner och laga mat åt Sven. Det ska bli kul. Mat är fortfarande lustfyllt för mig.

Jag och kuratorn pratade om det idag. För henne är mat bara mat. Det är nått man bara äter för att få i sig nått.
Så fungerar inte jag. Jag vill att det ska vara gott. Att det ska smaka härligt och vara aptitretande.
Det tåls att fundera på. Varför mat är lustfyllt och tröstande för mig men inte för vissa andra. Jaja, nu ska jag ner och laga mat.

Starkare i fel sida av kroppen

2012-02-16T15:45:00.002+01:00

Benet krånglar idag. Men det är inte så konstigt med tanke på gårdagen. Så jag tar det lugnt.
Jag fryser idag. Det är inte heller konstigt för det var bara 13 grader inomhus när jag vaknade. Hua.

Just nu ligger jag under min filt och har benen uppe på soaskudden. Benet har inte slutat krångla än. Jag tror jag vet vilken övning det är.
Det är när jag sitter på en stol har en rem runt ankeln som sitter fast i en maskin som jag drar bakåt och sakta framåt. Tårna ska vara i och jag ska dra foten bakåt. Apjobbigt. Jag ska tillägga att jag bara har två kilos vikt i maskinen. Men det är i alla fall väldigt jobbigt. Jag är väldigt svag i min högra sida. Hela höger sida är svag.

Jag vet att det har med mina diskbråck att göra eftersom nerverna inte riktigt har kontakt med musklerna och så. Men det ska gå att träna upp så att jag blir jämnstark. Jag vill gärna låta min starka sida ta över. Det är konstigt att min vänstra sida är starkare än min högra. Med tanke på att jag är högerhänt.

Jaja, det är sådant jag funderar på. Jag vill bli starkare i kroppen i alla fall. När jag har vilat klart ska jag gå in till honom och låna hans motionscykel. Den är underbar jämfört med min spinningcykel. Jag ska cykla i tre minuter. Jag går inte ut och går idag. Annars tar jag mig nog inte hem igen. Med tanke på att benet är dumt med mig.

Godmorgon`?

2012-02-16T09:46:00.004+01:00

Jag har faktiskt sovit gott även om krampen var jobbig. Nu ska jag snart ut med hunden. Jag har spenderat morgonen sedan Sven ringde vid halv åtta och väckte mig med att ligga i sängen och läsa min spännande kriminalare. Och väntat på att medicinen ska verka.

Nu piper damen på mig bäst att jag klär på mig och går ut med henne så hennes kissblåsa inte sprängs.

Vad ska du hitta på idag`?

Sju h-vetes kramp.

2012-02-15T23:00:00.000+01:00

Jag tror att min kropp reagerar på flytet. Jag har blivit alldeles prickig överallt utom i ansiktet. Prickarna syns inte men känns när man drar handen över dem. Mycket irriterande. Plus att jag har fått en sjuhelvetes kramp så nu vågar jag inte sova. Den kan jag inte skylla på flytet mer på sjukgymnastiken tidigare idag. Eller en kombination av de båda.

Jag fick den när jag stod vid byrån ungefär en meter från sängen och jag kunde bara inte sätta ner hälen på höger sida, inte ens tårna kunde jag stödja på. Det gjorde så satans ont att jag skrek rätt ut och jag fick hoppa på ett ben bort till sängen och lägga mig. Vilket inte är tillåtet vid fyra diskbråck i ryggen. Men jag kunde inte lägga mig på golvet och snurra runt i plågor. Jag hoppade, skrek rätt ut, la mig ner drog upp benet och den har inte släppt än. Nu har jag bullat upp först med kuddar och sedan med soaskudden. Jag hade tur som hade paraflexen på övervåningen. Den har jag oftast i handväskan på nedervåningen för det är oftast borta jag har kramp.

Men idag hade jag den i min väska som jag har mina virkning i. Jag hade med den till Jasmine, Fredrik och August i helgen. Det var tur att jag hade den i närheten annars hade jag nog inte klarat mig. Jag skrek högt så Jenna reste på huvudet och muffade till. Jag har min tandställning på nedervåningen i sin kopp. Tandställningen mig 15-1.

Det känns bättre nu när jag har benet i högläge. Men hade det inte släppt lite hade jag nog ringt 112. Så himla ont. Jag kan inte riktigt hantera när kramperna gör så fruktansvärt ont att jag inte kan stödja på benet. Det gör bara så fruktansvärt ont och min kropp knölar ihop sig till en enda stor krok av spasmer och otroligt intensiv smärta som strålar ut i hela ryggen och hela benet. Att stödja på benet känns det som att den ska gå av.
I morgon ska jag till kuratorn men efter det ska jag inte göra någonting alls. Bara ta det lugnt.

Jag ska nog försöka sova. Ta bort soaskudden och bara bulla upp med vanliga kuddar och se hur det fungerar.
Jag bara blir less på mina kramper. Men jag försöker se det på ett bra sätt. Det innebär att jag har tränat mycket. Även om det ska varas så gott som smärtfri efteråt. Men suck. Jaja, nu ska jag försöka sova.

Och i morgon blir det en väldigt lugn dag.

Dag 3 - Jobbig dag

2012-02-15T12:53:00.000+01:00

Hela mitt inlägg om dag tre verkar vara borta och tur i oturen för jag skrev den vid lunch. Och idag har jag haft en jobbig dag. Utmaningen har inte bara varit att dricka flytande utan även att jag har varit själv hemma.

Morgonen gick jättebra. Frukostdrinken inga problem. Jag var på sjukgymnastiken och tränande tillsammans med min PT( haha sjukgymnast då!) Lisa. Jag fick köra hela mitt träningsprogram och ska härmed utöka min cykling till tre minuter åt gången så många gånger jag vill per dag. Hurra!

Idag har shakandet inte gått lika lätt som de andra två dagarna. Men dag två till fem är värst för mig. Det vet jag ju sedan nutrilettkuren och cambridgekuren och turbodietkuren. hehe. Ja alltså jag har prövat detta med pulver innan, som sagt.

Det i kombo med att vara själv hemma som för mig brukar innebära myspyskväll framför tv'n med mig själv och hunden. Är ännujobbigare än att ha sällskap. Sven jobbar nämligen. När jag får tråkigt vill jag äta. När jag känner mig ensam vill jag äta. Att flyta, ha tråkigt och vara ensam är en dålig kombo.

Jag har gått fram och tillbaka säkert tre gånger, minst, till kylskåpet öppnat, stängt och gått tillbaka. Jag har till och med tänkt på den ungsgratinerade korven och potatismoset som Sven har i en matlåda som jag lagade här om dagen. Men jag gick tillbaka drack mer vatten tog en kopp te. Jag köpte nytt te häromdagen. Det prövade jag idag och det var inte gott. Grönt te med citron i. Inte gott utan honung eller socker. Men jag hällde ut hälften och hade i vatten. Då gick det att dricka. Jag får väll helt enkelt hitta nått annan smak än det söta i tet som jag gillar. Får pröva många olika sorter helt enkelt.

Jag valde även att ta en chokladpudding ur Modifast sortiment till sista målet vid 20.00. Jag åt den ur ett djuptfat med sked och tuggade. Det kändes bra och jag blev nöjd.
Jag drömmer om mina soppor som jag ska äta efter operationen.

Jag vill ha skaldjurssoppa. Det låter så himla gott. Skaldjurssoppa med olika skaldjur i. Jag vet att det kommer bli totalt mixad och slät. Men gud så gott.
Jag tror alla soppor som är vanliga soppor efter det här kommer bli jättegott. Det fanns ju de alternativen i Modifast med men jag har dåliga erfarenheter av pulversoppor. Så jag har bara valt kalla soppor och puddingar.

Jaja vad är en bal på slottet. Det är ju mindre än tre veckor kvar nu till operation. this to shall pass. Eller vad man nu brukar säga.

Jag vann dena gång

2012-02-15T12:41:00.003+01:00

Jag har ju ett litet krig med mig själv just nu. Ja, det gäller så klart min nattandställning. Varenda gång jag blir förkyld får jag sluta använda den för jag kan inte andas. Även fast den har lufthål så går det inte.
Efter att jag har blivit frisk från nästäppan så är det en ständig kamp med att somna med tandställningen i munnen. Men i natt lyckades jag!

Fast jag vaknade ju med att den låg bredvid mig i sängen. Oh weel, what to do. Men det är i alla fall ett steg i rätt riktning. Ska även tilläggas att jag har fått ett sår i munnen från tandställningen så den är vass på ett ställe. Men jag orkar inte gå till tandis och få den slipad. *dyrt*

Glad alla hjärtans dag

2012-02-14T20:43:00.001+01:00

Glad alla hjärtans på er alla. Hoppas du får vara med den du älskar.
Men framförallt älska dig själv. Behandla dig själv med kärlek och ta hand om din kropp, din själ och ditt hjärta. Ära ditt värde.

Det spelar ingen roll hur du ser ut, vad du väger, eller vad du jobbar med. Du är älskvärd precis som du är. Precis som jag är.

Jag har insett mitt egenvärde genom min trasiga rygg. Jag älskar mig själv och min kropp och därför vill jag må bättre och ha ett lättare liv. För det förtjänar jag. Precis som du förtjänar det du vill nå med ditt liv.

Så gå ut och ta ett steg mot ditt nästa mål.

Dag Två

2012-02-14T16:49:00.004+01:00

Idag är det andra dagen på Modifast.
Jag har hitills shakat två påsar av fyra. Det går bra. Men jag var nog lite dum för jag drack lunchen sent. Vilket gjorde att jag blev hungrig. Sedan har jag inte fått i mig så mycket vatten idag och det vet jag är dumt för då blir man kanon hungrig på kvällen. Så nu ska jag gå ner och hinka i mig vatten och om en halvtimme ska jag shaka loss en till shake. Jag vet inte vilken smak jag ska gå bananas på. Jag tycker Jordgubb är godare än Hallon. Så då shakar jag loss på hallonen först. Sedan ska jag smaka chokladen med. Men smakar den i närheten av den där färdiggjorda så kommer jag dricka upp den först för att ha godare smaker till slutet.

Jag tror på sådant. Tråk först och gott sedan.

Idag kom Jasmine och August över och de åt lunch här. Det är jag som lagar maten eftersom Sven bär all ved och gör de tunga sakerna som inte jag kan göra.
Nå men i alla fall. Jag gjorde ungsgratinerad korv ( falukorv, krossadetomater, lök, ost, oregano, salt, pepparmix, grillkrydda och barbequesås) med potatismos. Jag stog där och skar korven så den inte skulle gå sönder men ändå vara i skivor och en bit lossnade. Jag tänkte mig inte för och kastade in den i munnen.
Sedan kom jag på mig själv och spottade ut den i handen. Slängde den i papperskorgen och tvättade händerna.
Jag är faktiskt stolt över mig själv att jag kom på det innan jag hade svalt. Det var dock dumt av mig att inte tänka mig för. Men nu har jag gjort det misstaget och jag behöver ju inte göra om det.

Det går faktiskt över förväntan. Jag är inte hungrig än. Det är som att jag har stängt av den där jag är sugen knappen som jag har.

Pizza för de som är GBP opererade.

2012-02-14T00:20:00.003+01:00

Gastric By Pass pizza.
Jag hittade det här receptet på ett viktforum som jag är medlem på.

Detta åt vi på tjejkvällen som vi hade här omkvällen. Det är världens enklaste recept.

Ingredienser:

Taccobröd( tortilla) den minsta modellen
Krossadetomater med basilika och vitlök
Perranoskinka
Skivad tomat
Paprikaskivor
Rödlök
Fetaost
Ruccola sallad

Ugnen ska stå på 250 grader.

Ta fram en ugnsplåt, lägg på ett bakplåtspapper.
Lägg upp tortillabröden
Öppna upp tetrapacken med krossade tomater med basilika och vitlök. Ta en till två matskedar på "pizzabotten" och rör ut i cirklar.
Ha på skinka, skivad tomat, paprika skivor, rödlök. Smula på en bit fetaost och ha på mycket ruccola sallad.

In i ugnen tills de har blivit varma. Det går fort, två-tre minuter.

Bon apetit. Varsegod och ät.

Himmel så gott det var och fräscht det kändes. Dessutom är det mycket nyttigare än vanlig pizza med massor av ost och jättetjock botten. I like!

Detta var min sista middag innan jag gick över på flytande kost. Och jag kommer definitivt äta det igen.
( Ja men för sjutton jag måste ju testa mina framtida alternativ nu när jag ska ändra kosten så himla definitivt)

Dag 1 på modifast avklarad.

2012-02-13T23:38:00.000+01:00

Första dagen på Modifast har gått och jag har smakat, jordgubb, färdigshakad choklad, hallon och banan smaken. Det har gått bra. Folk har ätit pommesfritts, korv, hamburgare, fläskkarré och hemmagjord kall sås, i olika omgångar. Det enda jag tyckte var lite jobbigt var när Sven tog fram mjukosten med kräftsmak. För det är en akilleshäl hos mig. Jag hoppas verkligen jag kommer kunna äta mjukost efter operationen.

Vi har varit till Umeå och besiktat bilen som inte gick igenom. Köpt reservdelar på bilen och åkt hem och hämtat Jenna. Sedan har vi åkt över till Jasmine och Fredrik och Sven har hjälpt till att måla i deras garage. Medans jag och Svärmor har varit barnvakt. Win-Win.
Jasmine frågade om det var jobbigt när grabbarna i familjen åt pommes och korv, den lilla han åt pommes och hamburgare. Men jag tyckte inte det var jobbigt alls.
Det är ju bara så nu. Jag har inget val och då blir det inte jobbigt. Jag vet att det är första dagen på Modifast.
Men jag kan ju erkänna att skulle Sven ställa sig och laga någon av mina snaksakilleshälar såsom blåbärskladdkaka eller pollykladdkaka. Ja, då skulle jag nog bli hemskt sugen.

Men jag tar en dag i taget. Det känns inte konstigt. Jag vet att första dagen aldrig är värst. Men hitintills har det gått bra. Jag springer den sedvanliga turerna till toan. Nått som man gör på pulverdiet är att kissa. Sedan fryser jag och är varm i ansiktet. Det är det som händer när jag går på pulver, jag behöver gå på toa. Jag fryser och jag känner mig kokhet i ansiktet och som om jag har en förkylning på gång. ( varm, kall, varm, kall,varm, ja, men du fattar) Nu saknar jag bara den äckliga andedräkten som innebär att jag har kommit in i ketosfasen. Vet du inte vad ketos är. Googla.

Just nu ligger jag och ser på kvällsöppet och är kissnödig. Jag ska snart gå ner på nedervåningen och göra mig i ordning för natten.

Jag vet det är nedräkning och jag kommer antagligen prata mycket pulverdiet de närmsta 20 dagarna. Men det är även ett sätt för mig att förbereda mig inför min operation. Plus att det är ett sätt för mig att reflektera över hur jag äter, varför jag äter.

Att underhålla sig själv och en bil

2012-02-13T15:34:00.002+01:00

Jag vet nu är jag övermodig igen. Men, det går bra att dricka Modifast hitills. Jordgubben var jättegod jämfört med Nutrilett och Cambridge och den färdiga shaken som jag hade med mig till Umeå, för vi besiktade bilen. Den var inte alls god. Den smakade Kakao. Eller riktigt mörk choklad. Jag har lite svårt för bara mörk choklad.Den smakade kakao och plast från plastflaskan den var i. Men det går an.

Så hittills har det gått bra. Jag vet första dagen av dietpulver är inget mot den tredje, fjärde, femte dagen av pulverdiet. Så bara för att det går bra nu så betyder det inte att det inte blir jobbigare sedan.

Apropå bilen. Jag fick två tvåor. Det känns inte kul. Dels är det mittensektionen på avgassystemet och så har de en ny regel från och med första februari.Den är att lampan till airbagen inte får lysa. Så det måste jag fixa inom en månad. Jag har lite ångest. En bil ska bara fungera. Det ska bara vara och tanka, fylla på spolarvätska, glykol och olja. Sedan ska det bara vara att tuta och köra. Men en bil behöver underhållning för att fungera.

Det är konstigt att ibland tar man bättre hand om sin bil än sin egen kropp. Man servar, byter olja, fyller på spolarvätska, tankar med rätt oktan. Och sig själv fyller man på med skit och inte tar hand om det yttre eller det intre. Är dålig på att motionera( underhålla) och så går man sönder.

Det är tur att jag har insett mitt eget värde och tar hand om mig själv nu. Jag ska ju in på service och byta en reservdel och uppgradera mig själv om 21 dagar. När jag gör min gastric by pass. Det är äntligen min tur att ta hand om mig själv. Istället för att inte lyssna på min egen kropp. Det är nått jag har lärt mig nu. Istället för att bara ställa upp på allting som alla andra vill så lyssnar jag nu på min egen kropp och mina egna begränsningar. Det känns bra att ta hand om sig själv igen.

skål

2012-02-13T08:30:00.002+01:00

Idag börjar jag flyta på Modifast. Ja, det heter så när man ska gå på pulverdiet för att leverbanta innan operationen. De vill att jag ska använda Modifast för det innehåller fler kalorier än till exempel Cambridge eller Nutrilett men man går ner lika mycket. Jag hoppas bara att det är godare än Nutrilett.

Så Jag lyfter min shaker och säger skål!'

David Lindgren hejar jag på

2012-02-11T22:45:00.000+01:00

Jag är så himla glad över att David Lindgren gick vidare i dagens Mello. Han grät ju till och med några glädjetårar. Och man riktigt såg hur nervös han var. Jag hoppas han tar hem hela balunsen. Bra jobbat.
Här är han från ikväll. Bra låt och bra show. Me like!

Här är han från 2009 när han var med i så ska det låta. Lyssna på rappers delight 2,25 in i klippet. Så himla bra!

 Här ä

Jag måste lära mig att ta det lugnt.

2012-02-11T16:41:00.000+01:00

Ibland är jag bara så korkad. Det är sant . Jag erkänner. Jag är korkad. Jag har inte tränat på två veckor för jag har varit förkyld. Så i förrgår då går jag ut jättehårt. Cykling plus mitt träningspass plus att jag satt jättemycket hos Louise. Jag var helt däckad igår. Benet bara strulade och jag fick kramp av ingenting. Jag är korkad!

Vad gör jag idag då?
eh jo går ut och går. Det är underbart. Himlen är alldeles vitgrå och det är en enda minusgrad ute. Så jag och Jenna vi går ut och går. Och hur långt går jag. JO. en komma nio freaking kilometer. Vilket är korkat. För jag har inte rört på mig på två veckor jag har varit sjuk. Jag har därför inte samma ork som förut och inte samma stamina.

Vad innebär det då att jag får gå, sätta mig ner och vila på huk, gå, sitta på huk, gå, sitta på huk, gå sitta på huk. För att jag inte kan tänka efter och gå en kortare sträcka som jag klarar av. Men jag tog mig dit och hem och det är ju bra. Även om det säkert inte lönar sig ett dugg. Så nu ligger jag och vilar ryggen.
Dessutom hade jag satt korsetten lite fel så den tryckte på höften och rumpan och tryckte fint på min ischiasnerv. Så när jag var i kurvan som jag alltid går förbi var jag tvungen att ta av mig jackan och ta av mig korsetten och sätta på mig den igen. Det är inte lätt för den sitter åt och hamnar kardborren fel så är det inte skönt.

Men efter det gick det betydligt bättre att gå. När jag var nästan hemma så mötte Sven upp mig på sina skidor.

Det slutade med att Jenna fick både gå på långpromenad och följa med på en skidtur. Vilket hon tycker är så roligt. Just nu ligger vi båda i sängen och pustar ut. Jag ska snart gå och duscha. Sedan ska jag laga mat.

Men men, även fast jag var korkad och gick ut för hårt. Så är jag ändå stolt över mig själv att jag klarade av att gå så långt. Nu får vi se hur jag mår resten av dagen.

mvh/hon som måste lära sig att ta det lugnt.

Godmorgon världen

2012-02-11T10:32:00.002+01:00

Klockan är 10.10 och jag blev väckt av Sven som bankade på dörren och sa att Maken har försökt ringt mig. Jag är dödligt trött. Men jag ska försöka göra mitt bästa att ta mig upp och gå ut med hunden.

Mina planer för dagen är att ta mig upp, stoppa i mig lite mediciner. Även fast jag tycker det är galet att äta så mycket piller som 28 åring. Höll på att skriva 27, hehe. Gå ut med hunden.
Äta frukost även fast det är lunch. Jag vet, men jag är så sugen på havregrynsgröt att jag vill äta det hellre än lunch. Tokigt va?

Sedan ska jag cykla och göra mitt träningsprogram. Jag måste ställa in cykeln. sadeln är åt fel håll känns det som. Alltså att den lutar uppåt och gör det verkligen obekvämt att cykla.

Sen har jag inga mer planer. Vad ska du göra idag?

Det gör mig rädd

2012-02-11T01:03:00.001+01:00

Jag är rädd, det är sant. Idag när jag har en sådan där kramp dag. När alla rörelser som inte är välplanerade, som att gå ner för trappor. rätta till benet i soffan eller sängen utlöser en kramp. Sådana dagar gör mig rädd. Till och med när jag böjer på min stortå så får jag kramp i hela benet.

Jag får nästan panik när jag inte vet om jag ska sitta eller stå för benet gör så ont. Att jag får gå på tå och spikrakt knä för att ta mig någonstans och när jag går i trappan så håller jag i mig för glatta livet i trappräcket.
Tråkigt men sant.

Det gör mig rädd. Vad gör dig rädd när det kommer till din kropp?

Dumma ben

2012-02-10T13:34:00.002+01:00

Jag tror jag tog ut mig för mycket igår med träningen och sitta nästan hela tiden när jag var hos Louise. Jag satt och gungade från sida till sida och smårörde mig hela tiden. Men satt gjorde jag.

Mitt ben krampar så fort jag gör en rörelse som den inte tycker om. Jag vet inte om jag tycker om benet särskilt mycket idag. Eller det är väll kramperna jag inte tycker om.

Jag som har fått Sven att lova att följa med på en promenad. Jag vet inte om jag vill promenera när jag får kramper så här. Det kanske är bättre att ta en vilodag idag och inte ha den i morgon som jag hade tänkt.

Men idag ska jag åka och hämta Bettan ( min och makens golf) som har varit inne på lagning. Dels rost och dels spolarvätskebehållaren. Jag har varit utan bil sedan i måndags. Men nu ska hon komma tillbaka hem till mig så jag kan åka fram och tillbaka till vindeln som jag vill.

Att omskola sig och jobba till 75.

2012-02-10T00:03:00.002+01:00

Okej. Det är dags för ett ELLINOR RYTER TILL!

Jag brukar ibland läsa Blondinbellas blogg. Jag tycker att hon lever i en sådan bortfjärmad från den verkligheten jag lever i. Det är roligt att kika in i hennes 20 årings värld som inte alls passar med min verkligehet.

Hon skriver på Debatts hemsida en krönika om att jobba längre än 75. Hon säger att det är viktigt att ha ett " roligt jobb" som man älskar.
Om alla ska ha sådana där härliga jobb, som är underbart roliga, inte sliter på kroppen ett dugg och man bara hoppar upp när väckarklockan ringer och springer till jobbet med en rykande het kopp te( ja, okej, latte då för er som dricker kaffe). Då är min fråga:

Vem ska göra alla så kallade tråkiga jobb? Jobb som faktiskt en hel del människor älskar att utföra. Som man får förslitningsskador? Som är lågavlönade? och inte har kontorstider. Där man slutar 22 och börjar 7 nästa morgon? Där man jobbar nyårsafton, julafton? Där man aldrig går trappa upp och trappa ner? Där man aldrig lyfter gamla människor med lyftbälte? Där man aldrig bär gipsskivor som väger 25 kg styck och är stressad att man måste ta två?
Där man börjar 22 och slutar 0700. Eller går upp klockan två för att börja dela ut DN och Svenskan till den där personen med härligt jobb som man bara hoppar upp ur sängen och springer till jobbet med en rykande kopp te (okej, latte) i högsta hugg?

Vad händer med de jobben? De jobben som är så tunga för kroppen att man får byta ut båda knäna vid 50. Har artros i händer och armar, nacke och höfter? Där man får fyra diskbråck för att en arbetskamrat inte var i total synk med den andra gjorde?

Ja, men utbilda OM dig? till vaddå? Till ett sådant där härligt jobb som man bara hoppar ur sängen och springer med den rykande koppen te( jaja, latten, då) och bara älskar ( med små hjärtan över ä:t). Ska den som läser den där DN på morgonen byta då?

Ska den som läser DN med den rykande koppen te ( okej latten) byta och torka bajs och spyor. Lägga om bensår med MRSA i? Vända 95 kg tunga patienter i sängen. Rätta till i rull stol med böjda knän och framåtlutande ryggar. Att försöka klämma in sig själv, sin kollega och en patient i rullstol i en felkonstruerad toalett och få över till toa-stolen.Stå lutande ihopklämd på toan över klienten hemma hos någon i någons lägenhet och torka rumpa? Klippa gräsmattor, ploga vägar, få stenlunga av all sotning? Få bullerskador av alla ljud i bussen? Lyfta 50 kg gipsplattor. Springa i trappor. Hinna mer på mindre tid för att vara effektiv. Hinna så mycket mer att arbetsmiljön inte tas i beaktande och förslitningsskadorna större, arbetsplatsolyckorna fler.

Alla kan inte ha de där fantastiska jobben. När ska man byta då? Innan den där förslitningsskadan är framme? Innan den där arbetsskadan är förorsakad?

När är det försent?

För mig var det vid 27 år. Och du, jag började min omskolning 2009. Men jag hann inte.

Så när är det försent för de där arbetsskadorna, den där misslyckade arbetsmiljön. Den där förslitningsskadan? När ska man börja omskola sig?

Man kanske borde göra så att man får ha tidsgräns inom vissa yrken. 10 år sedan är du tvungen att byta. Få lite rotation på arbetsplatserna?

Jag förstår också att man måste lösa den bristande ekonomiska situationen och att pansionsåldern måste höjas. Men, då kanske man ska ha olika pensionsåldrar för olika yrken. Att den pension som man betalar in till sig själv ligger på en mycket högre nivå för låglöneyrken än andra yrken. Inte att man får mer i lön utan att en större summa betalas till sin pension. Så man kan gå i pension tidigare för att man har ett yrke som gör att man inte orkar till 75 års ålder. Utan man kan få gå i pension vid 65 med en bruten kropp men ändå leva ett drägligt liv där man har råd till hyra och bensin och mat på faten. Det hade varit ett bättre förslag.

Jag är stolt över mig själv

2012-02-09T12:51:00.001+01:00

Jag brukar se på tv på morgonen och efter att Efter Tio med Malou tog slut kändes det som jag höll på att somna i soffan och då bestämde jag mig raskt för att gå upp till mitt rum och göra sjukgymnastik.

Och det gjorde jag med. Jag måste bryta detta trötthetsmönster och aktivera mig lite mera. Slita upp mig från jag ska bara blunda lite stadiet.
Det känns bra att ha gjort min sjukgymnastik och idag gjorde jag stjärtlyft. Mitt ben spuckar ju ur sig varje gång. Ja, alltså jag får kramp i mitt ben. Varje gång. Mycket jobbigt. Då sa min sjukgymnast Lisa att jag kunde använda mig av min soaskudde. Så det har jag gjort idag. Jag lägger alltså upp vaderna på soaskudden i dess lägsta höjd( finns tre) och lyfter rumpan upp i luften med hjälp av dem. Jag är alltså för svag i benen för stjärtlyft. Men på detta sätt klarar jag det.

Jag känner mig riktigt stolt . Jag gjorde 2x 10. Jag ska egentligen göra 30 men det klarar jag inte än så 20 rumplyft är ju toppen. Jag känner mig riktigt stolt över mig själv. Nu ska jag ner och duscha. Sedan ska jag slänga i mig lite lunch och efter det ska jag åka och hälsa på Louise.

Fullspäckad dag alltså.

Dessutom har jag hittat Bamba skivan från Malta och släpper loss till blue dabadidabada

Mixern

2012-02-09T11:51:00.003+01:00

Sven undrade varför jag inte har använt mixern än jag fick av svärfar i julklapp. Det finns en stor anledning. Jag har inte behövt använda den än. Jag kommer att behöva den efter den sjätte mars när jag bara får äta släta hemmagjorda soppor i fyra veckor. Då kommer jag garanterat använda den varje dag. Men nu, nej, inte så mycket.

Jag har myror i brallan

2012-02-09T01:07:00.001+01:00

De har flyttat mitt möte mellan arbetsgivaren och försäkringskassan.. Ett brev där de har bestämt att skjuta fram mitt möte till den tredje freaking april. Jag känner mig mycket besviken på två saker. Ett att jag inte har fått ett samtal och två att de har flyttat mötet. Till den tredje(3!)

Gissa vems sjukskrivning som går ut den andra april? Gissa vem som börjar känna sig så pass bra att om hon inte får några komplikationer vill börja arbetsträna där någon gång i april/maj. Jag kan sitta längre nu. Jag kan gå 1,9 km ( och vila efteråt och stå still, lite här och där. Men endå!)

Okej, kanske inte stilla så länge och idag när vi var hos Svärisarna och sa hej till Syskonen Olssons kusin så frågade han om jag hade ont eftersom jag rörde på mig( ändrade konstant läge vid sittande). Ja, jo det har jag ju sa jag. Men nu kan jag sitta i alla fall. Jasmine sa att hon inte ens tänker på att jag konstant ändrar lägen och det gör jag ju. Jag tänker inte på det själv längre.

Förutom när någon talar om för mig att jag gör något. Jag gör det ju helt omedvetet. Rör på mig för att ändra läge för att kunna sitta kvar.

Mina myror i baken gör att jag kan sitta ner och det känns som att jag är superbra just nu. Jag vet, jag klarar inte av att sitta still. Men jag klarar av att sitta i alla fall, även om det inte är en lång stund men det är längre än förut. Även om det betyder konstantrörelse. Om det inte är mjukt rumpstöd och bra ryggstöd. Jag behöver sitta extremt mjukt och extremt bra för ryggen för att kunna sitta still lite längre än vad jag gör.

Jag har blivit som de där ungarna i skolan som aldrig kunde sitta still utan alltid rör på sig i stolen. Men om det gör att jag kan sitta so be it.

Tjejkväll och matsnack.

2012-02-08T11:03:00.000+01:00

Igår var jag ensam hemma. Sven jobbade och jag hade tjejkväll med Jenna. Ofta när jag har tjejkväll( ja, men jag vet hon är en hund. Men hon är en tik och då är vi tjejer) Ofta unnar jag mig och kryper upp i soffan, äter nått gott, dricker nått gott och ser på tv hela kvällen. Ibland åker jag och handlar riktig cocacola och en fransknougat i affären. Till middag äter jag pestopasta, med mycket vitlök, broccoli och kycklingfilé.
Sedan dricker jag te med honungen resten av kvällen.

I går kväll gjorde jag nått annorlunda. Jag lagade pasta med lax, vitlök och purjolök, med pepparmix, salt och cremefraice till. Jag drack te utan honung och drack vatten efter maten. Jag försöker vänja mig vid att inte dricka till maten. Det kommer jag inte kunna efteråt.
Nu på kvällen så har jag sett på tv uppkrypen i soffan med te, utan honung och ätit laxrullar med pepparrotsfylnning i. Nu ligger jag i sängen och ser på House. Snart ska jag gå ut med hunden. Sedan ska jag gå ner till vardagsrummet och dricka en till kopp te utan honung och se ett till avsnitt av House.

Min tjejkväll är inte vad den brukar vara. Det tror jag är bra. Jag måste hitta alternativ. I framtiden kommer jag inte kunna äta. Då måste jag fylla ensamheten och oroligheten och när jag är uttråkad med något annat.
Jag måste hitta det där andra och lära mig leva utan att använda maten som en ersättning för det.

Jag ska försöka virka mera. Det är komplicerat för huvudet, håller fingrarna upptagna och då kan jag inte äta.
Jag vet att det sitter i huvudet. Mina matproblem sitter i huvudet. Det gör nog de flestas matproblem. Okej, det sitter i huvudet och i min PCOS. Men om jag går ner i vikt kan ju min PCOS försvinna även om den gör att det är svårare för mig att gå ner i vikt. För jo, det är vetenskapligt bevisat att en med PCOS har väldigt svårt att gå ner i vikt. Men går man ner i vikt tillräckligt mycket kan man få bort S: et i PCOS och bara få PCO och då, då har man svårare att gå ner i vikt men kan bli gravid.

Men jag kunde inte låta bli att äta mackor och dricka te i alla fall där i soffan. Kvällsätningen är nått jag måste sluta med. Jag blir alltid sugen på kvällen.

Dagens träningspass

2012-02-07T15:46:00.000+01:00

Idag har jag tränat för första gången sedan jag blev sjuk för hehe två veckor sedan. Suck. Denna förkylning har verkligen tagit hårt på mig. När man inte tränar förlorar man muskler så himla fort. Konditionen börjar försvinna efter fyra dagar. Idag var det jobbigare än vanligt men väldigt skönt att få röra på kroppen igen. Den där promenaden som jag hade tänkt börja med struntar jag i. Det är nämligen minus 24 grader ute och då ska inte jag ut och gå. Jag ska helst inte ut och gå i minus 15 för mina lungor och att varje promenad är som ett joggingpass för mig. Det blir så när kroppens muskler har förtvinat och man har gått som en sengångare i ett och ett halvt år. Då är det jobbigt att promenera.

Men det var inte det jag skulle berätta om utan min härliga träning.
Jag började träningspasset genom att städa min motionscykelhörna. Ja, för städning räknas som träning för mig det har Lisa, min sjukgymnast sagt.
Jag har ju täckt över min cykel och ställt massor av saker i vägen för den, eftersom jag inte ville se skrället när jag inte fick använda den. Den stod där och häcklade mig. Plus att den fungerar som en utmärkt hängare till kläder som man vill använda igen.

Det gick från det här:

Till det här:

Tänk vad lite plockande kan ordna. Fantastiskt fint blev det och jag har även sorterat och slängt en massa med. Det är min strumplåda och på strumplådan har jag skor som jag inte vill ha i ladan.

Mina noppiga byxor och träningskor

Jag vet inte hur länge jag cyklade, antagligen några minuter men det var hemskt jobbigt och jag var tvungen att ställa in höjden på sadeln för det kändes alldeles för lågt. Det var väldigt roligt att cykla även om jag upptäckte att hehe sadeln var väldigt hård.

Jenna ville hjälpa till och träna med

Hon tycker det är jobbigt att jag ligger och viftar på golvet att hon helst vill vara med eller åtminstone ligga tätt tätt bredvid mig. Jag fick henne att lägga sig i sin säng.

Min sista övning är att lyfta vikterna rakt ut från kroppen och den gör jag alltid nära fönstret så jag kan se ut på utsikten över Häggnäsdalen. Då får jag nått annat att tänka på än att det bränner i mina armar och axlar.

När jag är färdig så plockade jag undan mina träningssaker och Jenna kunde slappna av hon med. Nu ligger jag i sängen och tar igen mig.

Operationen närmar sig.

2012-02-07T13:24:00.002+01:00

Idag känner jag mig ett steg närmare min operation som inträffar om mindre än en månad. Om 27 dagar för att vara exakt. Jag ska flyta enligt ordination 14 dagar innan operationen. Men eftersom jag har hehe gått upp lite sedan i somras tänkte jag att jag skulle ta några flytdagar extra. En del får ju flyta en hel månad innan operationen och jag tänkte att några dagar extra inte skulle skada. För ju mer man går ner innan operationen desto bättre. Desto bättre fysisk form man är innan operationen desto bättre.
Så om åtta dagar säger jag hejdå mat och hej Modifast. Jag vet att det kommer bli svårt. Men det känns så bra för jag har bara beslutat mig och det känns inte jobbigt nu innan.
Det är väll som med att jag inte känner mig nervös inför själva operationen och tiden efteråt. Jag har bara bestämt mig, det är nått jag måste göra och då blir det inte svårt. Åtminstone inte innan jag har börjat.

Jag vet hur kul jag var sist jag gick på nutrilett. hehe. Stackars Sven. Fast jag ska försöka mitt bästa på att inte bli grinig. När jag "åt" nutrilett för flera år sedan. Ja, innan min häggnäs tid, aka 2007. Så var jag så fruktansvärt sugen på lax efteråt. Åh lax, lax, lax. Det var allt jag kunde tänka på .

Jag kommer ju gå på flytande föda väldigt länge. Först 20 dagar. Sedan ska jag gå i fyra veckor på matiga, mixade hemmagjorda soppor. Sedan ska jag äta purre i 2 veckor. Efter det får jag äta fast föda igen. Närmare sagt den 17e april. Jag undrar vad som händer med min kropp under de veckorna.

Jag vet bara att jag kommer börja flyta tidigare och att jag kommer vara väldigt less på att aldrig få tugga maten när jag ska "äta" matiga soppor i slät form i fyra veckor efteråt. Men det är det värt.

Jag vet vad jag ska köpa mig när jag har nått en viss siffra. Ett par Hasbeens. Nu har jag tjatat om dem i flera år. De finns i skoaffären här i Vindeln och jag suktar och fluktar varenda gång jag går in där. De är så himla fina och snygga och jag vill bara ha ett par. Antingen i naturfärg eller ljusblå. Åh så fint.

Jag menar har jag fluktat så länge sedan 2008 så borde ju 2012 vara det året jag köper dem. Det är bara det att de kostar över 1000 kr och jag tycker det är dyrt för ett par träskor. Men som sagt när jag gått ner till mitt första mål. Då ska jag fira det arbete som jag faktiskt har lagt ner och köpa mig ett par.

Jag ska börja träna på gym nu.

2012-02-06T20:49:00.002+01:00

Idag har jag varit hos Sjukgymnasten och vi har varit i gymmet första gången sedan min bakslags-sommar.
Jag har fått ett helt nytt träningsprogram som jag ska göra en gång i veckan tillsammans med sjukgymnasten. För jag får inte träna själv än utan hon ska vara som en pt som kör med mig, eller rättare sagt ser till att jag inte skadar mig utan bara gör det som behövs så att jag blir bättre.

Det är så himla roligt. Det känns så himla positivt att jag äntligen är tillräckligt bra för att få träna på gym igen.

Jag har ännu inte fått mitt träningsprogram utan jag har fått pröva olika övningar i olika maskiner. Utan det får jag nästa vecka när jag kommer dit med träningskläder eftersom jag ska träna.

Det är många små muskelgrupper och många små övningar som jag ska göra. Det känns så himla skönt att vara på väg tillbaka. Det är mest övningar för ryggen( döhö) axlar, skulderblad, ben, rumpa och baksidanlår.

Jag får cykla nu när jag är på slutet av min förkylning bara jag inte får upp hjärtfrekvensen. Men jag får cykla sakta så att jag får träna min blodcirkulation utan att bli flåsig.

Så i morgon ska jag cykla och köra träningsprogrammet här hemma utan att bli "flåsig".
Idag ska jag inte cykla alls för jag körde benpress på gymmet idag och min ischias tjongade till ordentligt så idag ska jag vila.

Det ska bli kul att få köra igång i morgon och cykla nu när jag fått klartecken från Lisa, min sjukgymnasten. Jag ska bara få bort Jenna från min träningsmatta innan dess.

Idag är ingen vanlig dag.

2012-02-06T16:24:00.000+01:00

Idag fyller två av mina favoriter år. Min morfar och Jenna. Morfar ringde jag och sjöng för klockan nio i morse. Jag sjöng ja må han leva i 120 år. Jag tror min morfar kommer bli åtminstone en 105 år gammal. Han är en härlig krutgubbe.

Han tackade så mycket för presenterna och såg verkligen fram emot att få pröva apotekets gröna te.
Sedan sa han att jag skulle gratulera Jenna med vilket jag har gjort.

Jennas födelsedag började med att hon fick ha med sig bollen ut till "frukostpromenaden" sedan fick hon frukost med en frolic bit i( det är hennes godis) och efter det fick hon öppna paket.

När jag och Sven kom hem( jag hade varit till sjukgymnasten) då fick Jenna paket från Daisy och Fanta med. Godsaker. Gissa om hon är lyriskt. En jätterolig nu leksak som piper när man biter i den och godis.

Hjärngegg

2012-02-05T22:30:00.000+01:00

Jag har kört bil idag och jag har känt mig geggig i hjärnan ända sedan dess. Min uthållighet är inte vad den brukar vara. Jag har lämnat in bilen på lagning inför besiktningen. Min spolarvätskeburk läcker. Och det är inte skoj när bilar kör och skvätter upp massor av smuts på min vindruta.
Sedan dess känns hjärnan som gegg.

Jag tror att det har med intrycken jag får och hur mycket jag anstränger mig. Sitta= ansträngade, köra bil= är ansträngande. Parrera gupp med kroppen= ansträngande Hosta= ansträngande

= Ellinor har geggig hjärna.

Köra i gupp och hosta = gör ont.

Så lösningen blir: Sova så jag får bort hjärngeggan.

positiv serru

2012-02-05T13:58:00.002+01:00

Jag ska ju försöka se livet mera positivt. Jag har lovat maken det. Jag känner mig mer positiv nu sedan jag fick min operationstid. För då kan jag planera mitt liv runtomkring. Det känns så himla bra att kunna planera.
Plus att jag vet att jag kommer få spendera massor av rolig tid med min make. Det ä ju också superpositivt.

Hela jag känner mig som en liten solstråle. Det mest positiva är att det inte är 34 minusgrader ute. Det är bara minus 20 och det är ju värsta försommarvärmen. Åtminstone om man jämför med minus 34.
Plus att solen skiner och det är ju alltid härligt.

Ser du, jag är äckligt positiv. ( men idag mår jag faktiskt bra och känner mig på bra humör)

Kung Bore du är inte välkommen inomhus. Faktiskt.

2012-02-04T21:51:00.001+01:00

Okej. Jag trodde vi hade ett snack du och jag, Kung Bore? Hade vi inte det? Kom vi inte överens om lagom kallt? Va? VA? Vad var det du inte fattade med LAGOM kallt?

Mvh/ Hon som har frost på dörrhantaget och låskolven på INSIDAN av ytterdörren

Det sitter i huvudet och i halsen.

2012-02-04T20:00:00.002+01:00

Nu kommer det ett himla gnäll blogginlägg. Det är kallt jag är förkyld och därför får jag inte cykla. Vet du hur länge jag har velat cykla. Nu när jag äntligen har fått tillstånd av sjukgymnasten att cykla så kan jag inte det för min dumma förkylning. Jag har kommit in i hoststadiet just nu. Som jag har sagt förut så är det inte trevligt att hosta när det hugger i ryggen.

Men som sagt jag hoppas verkligen att det går över till i morgon så att jag får cykla. Jag längtar verkligen efter att cykla. Min sjukgymnastik har helt fallerat sedan jag blev sjuk.

Men som sagt. Jag blir ju hellre frisk och får operera mig en tränar nu och blir sjukare och missar min operation. Vissa förkylningar kan vara hemskt sega nämligen.

Det är 30 dagar kvar till min gbp operation och jag vill hinna bli frisk och verkligen inte få någon annan förkylning. Jag vet rent logiskt att jag kommer vara frisk till min operation. Men jag kan inte hjälpa att jag nojar lite över att tänk om jag blir förkyld eller får nått annat trevligt som gör att jag måste skjuta på operationen. Det vill jag inte.

Mamma ringde mig idag och berättade att de i WF( inte västerbottensfolkblad utan wärmlandsfolkblad) har de en serie om gbp operationer och att man kan få problem efter operationen känslomässigt eftersom man inte har mat att ta till som tröst eller vad man nu använder maten till. När man är uttråkad osv. Men jag sa till henne att hon inte behöver oroa sig för det. Det är ju det jag har min dietist till.

Det är gulligt att hon är orolig för min skull. Det känns som folk runt omkring mig är mer orolig än vad jag själv är just nu. Jag vet att det bara är 30 dagar kvar. Men det känns som att jag har flyt nu och allt kommer gå bra.

Du lyssnade inte.

2012-02-04T12:12:00.001+01:00

Jag är fortfarande inte bra från min förkylning. Vilket gör mig irriterad. Jag vill ju cykla och kund bore lyssnade inte på mig. Det var -35 i morse och nu är det hehe -30 grader ute.

Jenna har fått de årliga köldexemen. Så nu har matte( jag) smort hennes tassar och jag hittade inte tassalvan så det fick bli behepanten istället som hon nu slickar bort. Tassalvan tycker hon inte om så den låter hon vara. Jag undrar vad jag la den bara? Jaja, den kommer nog fram till sommaren eller så.

Hon är lustig på det där sättet. Hennes boll och tandkräm gör hon vad som helst för och behenpanten slickar hon bort.

Minus 34

2012-02-04T00:22:00.001+01:00

Ja men okej då. Höre du Kung Bore. Nu räcker det va? - 34 grader utomhus. Kan du inte ha lite medkänsla med oss som måste gå ut i detta väder? Nu när inte ens utetermometerns mätningar räcker till. Är det inte dags att ge sig då och låta det bli lite så där lagom kallt va? Typ minus 5 grader. Alldeles lagom. Så. Bra, då bestämmer vi det.

Mvh/ Hon som håller på att förfrysa sig.

Ingen fara på taket

2012-02-03T15:47:00.002+01:00

Ingen fara på taket. Inlägget här under är från i somras. Min blogg har bara fått spuck!

Jag är hemma ligger i sängen och försöker mig på khanacadamy( mycket jobbigt)

Hej

2012-02-03T15:24:00.000+01:00

Nu har jag varit i Lycksele. Doktorn från vårdcentralen har ringt ryggjouren i Umeå. Jag ska åka dit nu och bli inlagd. Jag har ett stort diskbråck. Kul. Verkligen.
Känner mig lite smått hysterisk.

Jag tror jag kan

2012-02-03T15:17:00.001+01:00

Ååååh

Åhhh

Åååheee

ÅåHEJ!!

( Jenna hoppar efter sin älskade boll)

Kallt ute, Kallt inne,

2012-02-03T11:22:00.001+01:00

Minus 33 grader när jag la mig igår och minus 27 när jag vaknade. Det är kallt ute. Jag ligger och fryser under täcket. Men det är verkligen en klarblå himmel och solen lyser ute. Vackert

Och det var 12 grader inomhus när jag vaknade i morse. Burr. Men som sagt vackert.

Att träna är till för folk med stillasittande jobb och alla andra därför att

2012-02-03T00:04:00.001+01:00

Jag säger som reklamen: Du behöver inte träna för att bli snygg, eller för att tävla. Du kan tävla för att vara hel och orka när du blir gammal.

Jag säger att man ska träna för att orka idag. Att orka leva, att orka jobba, att orka leva idag.

Jag tränade innan jag blev sjuk. Jag spinnade, jag gick på Vattengympa, jag tränade aerobic och jag gick ut och gick. 1,2 mil som längst. Jag gick blodomloppet två gånger. Jag körde Blossoms Back to Basic DVD varje morgon från hösten 2008 till sommaren 2009. Jag kanske inte var superaktiv men jag var och rörde på mig.
Jag gick på spinning Vårterminen 2010 och visst jag är tjock. Jag kunde ha tränat mer, gått ner i vikt mer rört på mig mera.

Jag har mottot att aldrig ångra någonting. Men ska jag ångra nått med mitt liv är det att jag inte tagit bättre hand om min kropp och jobbat inom vården sen jag var 16 år. Men som sagt, jag har lärt mig mycket i mitt jobb. Jag har lärt mig om människor och vård. Om olika sjukdomar och om krishantering. Om att det går att ha ett bra och värdigt liv även om man är totalförlamad. Det har jag lärt mig. Att man kan tycka om sitt liv hur många funktioner av ens kropp har gett upp och inte fungerar. Alls. Det är nog det som har gjort att jag inte har gett upp helt och hållet om min egen kropp och mitt eget liv. Det är därför jag är så frustrerad. För jag vet, att det går att leva ett rikt liv ändå. Det har jag lärt mig. Jag har även lärt mig att det går att få funktioner tillbaka som man har förlorat. DET STAVAS TRÄNING för att få tillbaka dem. Det går att gå från halvsidesförlamad till att gå på två år. Det går. Om man har förutsättningarna för det. Att hjärnan bygger nya nervbanor men det tar över fem år. Att nerver läker även om det tar en evinnerlig tid. Det har forskarna kommit på nu. ( Enligt en överläkare på neurokirurgen på NUS)
Man kanske inte kan komma tillbaka helt men med träning kan man ändra både sin inställning till sin kropp och må bättre i sig själv.Om man tränar kan man även undvika mycket skador. Och det är inte bara kroppen man ska träna utan även hjärnan. Folk som löser korsord och mattematik har ofta lättare att se samband och lättare att ta till sig information.

Så träning är bra till mycket.

bra dag

2012-02-02T17:14:00.000+01:00

Idag har Sven och jag städat här hemma. Jag har dammtorkat hela undervåningen. Han har damsugit och torkat golven. Det är verkligen inte min grej. Sedan har han dammsugit och torkat golven på övervåningen och jag håller på att städa mitt rum. Nu ligger jag i sängen och vilar. Jenna ligger tätt tätt intill mig och sover hon med. Hon är inte riktigt vän med damsugaren.

Nu ligger jag och vilar ryggen. Jag har faktiskt en riktigt bra dag idag. Jag är på bra humör. Jag har inte för ont. Jag är nästan förkylningsfri och i morgon ska jag cykla. Det ser jag fram emot.

Så. Bra dag alltså

Du Kan inte fixa en kropp du hatar.

2012-02-02T16:17:00.001+01:00

I somras när jag mådde som sämst, bara grät och bannade min rygg till månen. När jag var yngre tyckte jag inte om min kropp. Jag kan ärligt säga att jag inte uppskattade den alls. Det underverk som den kunde utföra då. Som den inte kan idag. Jag tyckte inte om min kropp, inte min storlek, inte hur jag såg ut.

Jag uppskattade verkligen inte det underverk som kroppen faktiskt är, vare sig den håller eller inte.
Jag är glad över min kropp. Jag gillar den. Visst den är trasig nu och tjock och ger mig smärta. Men den är min och det är fantastiskt att se hur jag utvecklas.

När jag var yngre tyckte jag inte om min kropp eller mitt utseende. Jag har inte lyssnat på min kropp alls. Det kanske är därför den är trasig nu. Med all sannolikhet är det nog så att den är trasig för att jag inte lyssnade på vad jag ville göra.

Jag tycker om min kropp idag och jag kan fixa den. Det är därför jag gör min gbp. För att kunna fixa min kropp så att jag kan leva det livet jag vill leva.

Jag vet att min kropp har svikit mig för att den gick sönder och att jag tog den för givet. Nu tar jag inte min kropp för givet längre. Jag försöker behandla den som den gåva den faktiskt är.

Jag tror att eftersom jag älskar mig själv och min kropp trots dess skavanker så kommer jag bli bättre i min rygg. Jag kommer kunna leva ett fullgott liv och jag kommer ha massor av roligt i min kropp.

Saker som är värda att läsa om

2012-02-02T00:17:00.002+01:00

Jag har hittat en ny favoritblogg. Den är på engelska. Handlar om träning och ätstörningar och älska sig själv för den man är och behandla sin kropp som ett tempel. För det är den enda kropp man har och man kan inte behandla den hur som helst för då går den sönder. Ett av de bästa inläggen är det här som heter 22 things worth reading.

Jag tänker inte ta upp alla punkter som det tas upp där. Du kan läsa själv. Men de som jag tycker lite extra mycket om. De tänker jag skriva upp här.

1. Du kan inte fixa en kropp som du hatar.

2. Att träna är till för folk med stillasittande jobb och alla andra därför att

3. Fem anledningar till att träna med vikter ger en vackrare kvinnokropp.

4. Spegelbilden du ser i spegeln är hur du ser dig själv i ditt huvud och ditt skelett finns i garderoben och båda måste du göra nått åt.

5. Du är mer än den siffran du väger. Eller storleken på dina kläder.

6. 10 vanor som vältränade personer/ normalviktiga personer har.

7. Jag brukade vara...

8. Det bästa råd jag fått när det gäller min hälsa som jag vill dela med dig.

9. Identifiera dig inte med ditt jobb, du är så mycket mera än det.

10. Fem anledningar till att jag inte äter hälsosamt

11. Hur man tackar nej till mat på ett snyggt sätt

12. Jag tränar därför att:

Några av dem ska jag skriva egna inlägg om. För det är sådant även jag funderar på angående mitt eget beteende.

Spännande va?

Dietisten

2012-02-01T21:52:00.003+01:00

Jag har varit hos Dietisten idag. Vi har gått om varandra. Först avbokade hon för hon blev sjuk. Sedan avbokade jag för jag skulle till Ersta, sedan avbokade jag igen för att jag skulle till Strängnäs ryggklinik. Vi har gått om varandra.

Men idag träffades vi och pratade. Hon blev lite förvånad när jag berättade om min gbp operation. Jag tog upp om den mentala förändringen som behövs för att gå ner i vikt. Men hon var positivt inställd för min operation och vi ska träffas igen den 29 februari och jag ska då svara på tre frågor.
För kosten ska vi inte göra så mycket åt eftersom jag har fått mina direktiv från Ersta.

Men hon och jag ska bearbeta den mentala biten med maten. För mycket av matproblemen sitter i huvudet på folk och även mig.

Kropp-Mat-Komplicerat.

Frågorna jag har fått är

Varför?

Hur?

När?

Och när jag inte kan äta, vad kan jag göra då för att fylla det behovet maten fyller i mitt liv idag. Trygghet, socialsituation, förströelse och så vidare?

Varför, Hur och När? Det är inte så lätta frågor att besvara. Det är svårare än man tror.
Det är mycket mera komplext än man tror. När man inte har reflekterat över något jag gör automatiskt och helt plötsligt ska man medvetandegöra det och tänka ut verkliga svar. Inte bara något som man slänger ur sig. Blir det helt plötsligt väldigt svårt.

Varför äter du när du äter?
Hur äter du?
När äter du`?

Det är inte lätta frågor om man tänker efter ändå.

Cirkeln

2012-02-01T00:38:00.000+01:00

Det blev Cirkeln. Ja boken Cirkeln alltså, ingen av er ville ju hjälpa mig att välja så då väjer jag själv. Cirkeln utspelar sig i en liten ort där mystiska saker börjar hända till 16 åringarna som går i första ring på stadens Gymnasium. Det är en av killarna som tar livet av sig och längre än så har jag inte hunnit läsa. Den har i alla fall lyckats gripa tag i mig på de 52 sidorna jag har hunnit läsa hitills. Japp. Det är ungefär så många sidor som en författare har att gripa tag i mig. Innan jag tycker att boken är väldigt tråkig.

Jag är inte nervös än.

2012-01-31T23:37:00.003+01:00

Jag har börjat gå igenom den informationen som jag har fått utav Ersta. Det står många spännande saker. Maken undrar fortfarande om jag inte börjar bli nervös och jag svarar fortfarande nej.
Han säger att jag inte vet vad jag ger mig in på. Men det är väll tur det.

Jag vet att jag inte kommer kunna dricka till maten efter min operation. Jag vet inte hur det kommer att upplevas förens jag har upplevt det. Det är väll tur det. Jag är inte orolig för själva operation.

Jag tror att livsomställningen är svårast. För man ändrar ju faktiskt förutsättningarna för hela sitt liv.
Alla sociala situationer handlar ju om mat. Inte bara med familjen utan på jobbet, i fikarummet, på lunchen. Det är även så när man åker hem till folk. Då ska det fikas. Sveriges befolkning är fik-omaner.
Det är så man socialiserar. Men hur man hanterar mat och mängden mat och vilken sorts mat, ja det är något som man lärt sig.

Jag kommer behöva lära om mitt sätt att äta. I början kommer jag inte få äta någon fast föda alls. Jag ska alltså äta hemmagjorda soppor, smoothiesar och kalorifria drycker som te, kaffe, vatten. Jag ska även få i mig minst fem deciliter mjölkprodukter som mjölk, fil, kvarg och så vidare. Jag som inte gillar mjölk. Men man kan ju göra smoothiesar. Detta för att få i sig tillräckligt med kalcium och protein.
Jag kan inte föreställa mig hur det blir efteråt.

Därför blir jag inte orolig. Det känns som jag vet vad jag ger mig in på. Sedan när jag väl är där ja då blir det säkert en annan femma och det är säkert mycket jobbigare än vad jag tror att det kommer bli.
Men det är jag också medveten om. Men det känns värt det. Alla gånger om det kan göra att jag får lättare att leva.

Jag är inte nervös än. Jag blir säkert. Men inte just nu. Det kommer väll väckan innan operationen. Men just nu känns det bara så himla skönt att kunna planera.

Jag har fått min operationstid!

2012-01-31T12:16:00.000+01:00

Jag har sugit på en karamell sedan igår. Men inte helt, jag satte upp en app som räknar ner här på bloggen ( på höger sida högt upp den är rosa, men ingen märkte den)Jag fick nämligen ett brev på posten. Nej, det var ingen räkning.
Det var ett brev från Ersta som innehöll min operationstid. Om 34 dagar ska jag opereras på Ersta Diakoni Sjukhus.

Den 6e mars klockan 7.00 Det känns verkligen skönt att få vara den första på operationsbordet. Jag ska komma till Ersta dagen innan för att träffa Narkosläkaren och prata om mediciner och de andra frågorna jag undrar över. Jag ska få bo på sjukhusets eget hotell och det ska bara vara att gå över gatan för att komma till sjukhuset.

Äntligen vet jag lite mer om framtiden och KAN planera.

När jag ringde min försäkringskassedam så sa hon att det var okej att jag var hos maken fram till vårat möte. Jag känner bara en enorm lycka inombords. HURRA!

Komplicerad relationer till mat.

2012-01-31T00:25:00.002+01:00

Jag brukar se på biggest looser, både den Svenska och den Amerikanska varianten. I den svenska varianten sa tränaren Olga att det finns alltid en anledning till varför någon blir tjock och stannar kvar som överviktig.

Att man kan ha varit tjock länge, eller att det sitter i det sociala. Att många i ens omgivning är överviktiga att man har ärvt ett förhållningssätt till mat genom sin omgivning. Att man har varit med om jobbiga upplevelser under sin uppväxt eller sitt vuxna liv som gör att man äter för mycket, rör sig för lite och så vidare.
Vad än orsaken är som gör att man äter som man gör så måste man ta tag i det och bearbeta det. För även om man lyckas gå ner i vikt så går man upp det igen om det är ens sätt att hantera det jobbiga. Det tråkiga vad det nu än kan vara som gör att man äter för mycket och rör sig för lite.

Jag har funderat på det där länge. Även innan jag hörde det på biggest looser.

Vad är det som har gjort att jag ätit så förbaskat mycket, jämt, jämt, jämt och mest mest mest hela tiden.
Det är inte bara sedan jag träffade Maken. Det var innan dess med. Jag har alltid gillat attt moffa i mig och om det är någon som äter fortare än mig. Då påverkas jag av att äta i samma tempo som den personen och efteråt sitter jag och tänker. Vad var det som hände? Herregud så fort jag åt!
Det är tur att Maken äter så långsamt som han gör annars hade jag inte klarat av att äta med honom. Då hade jag fått magsår tror jag.

Det jag har haft väldigt svårt med är att avgöra hur mycket jag behöver för att bli mätt. Jag har velat ha lika mycket som min Make. Även fast han är trettio centimeter längre än mig och en man. Jag har alltid varit så. Rättvisa genom mat. Jag vill kunna äta lika mycket som alla andra. Äta lika fort som alla andra. Vräka i mig vad andra vräker i sig. Att vara normal. Att vara jämlik, att vara som alla andra när det kommer till mat.
Mat har alltid varit ett väldigt laddat ämne hos mig. Har andra ätit mer än mig har jag ätit mer jag med. Istället för att fråga om det är det jag vill? Om jag tycker det är värt det? Är det här vad jag vill?

Vad vill jag?
Jag har aldrig frågat mig själv det. Bara gjort som andra gör. Utan en eftertanke.
Maken och jag vi har pratat mycket om varför det är så? För jag gör det inte bara när det kommer till mat utan även andra delar av livet. Bara godtar att andras åsikt är viktigare och spelar större roll än min egen.
Det är först nu som jag har kommit på att så är ju inte fallet. Min röst är viktigast i mitt liv. Vad jag tycker är viktigast i mitt liv och att jag behöver faktiskt inte ta åt mig av vad andra säger.

Jag gör fortfarande så ibland, rätt ofta. Försöker vika mig dubbelt för att göra som andra säger. Istället för att tänka efter: Är det här verkligen vad jag vill? Se utifrån mina egna behov. Jag har bara öst på bara för att andra har öst på utan att tänka efter vad jag tycker och tänker. För saken är att genom att inte tänka efter vad jag vill för mig. Utan bara göra som andra så drabbar det bara mig.

Men nu gör jag det. Jag tänker efter: Vill jag det här? Kan jag det här? Är det mitt beslut?
Det är lika dant med att jag måste inte gå in i varje disskussion. Jag måste inte ta varje strid. Jag behöver inte bita ihop varje gång och bara ta det någon annan ger mig. Grejen är. Det ska vara mitt val och jag måste lära mig lyssna på vad jag vill och skaffa mig en egen åsikt.

Jag tror även att det är en social och med social situation menar jag familjesituation. Alla i min familj har en komplicerad relation till mat. Jag tror att alla människor på denna planet har en komplicerad relation till mat. När man äter hur man äter och varför man äter. Hur man äter och så vidare.

Jag tror inte jag vet en enda person som inte har ett komplicerat förhållande till mat, inte bara inom min familj, utan även alla andra. Det spelar ingen roll vilken storlek på kroppen man har så tror jag att det är komplicerat.

Kropp-mat- storlek- komplicerat helt enkelt.

2012-01-30T13:22:00.000+01:00

Jag tror jag ska ta tag i mitt sovrum idag. Jag skulle behöva bära ut en svart säck med kläder och en kartong. Men det kan jag inte göra. De står bara och tar över hela mitt sovrum och sedan sprider det sig. Röran.
Jag borde göra nått åt saken. Jag kanske kan börja i ett hörn och se hur mycket jag orkar.
Det är vad jag ska göra idag. Försöka få lite ordning i kaoset. Med betoning på lite.

Sedan vet jag inte vad jag ska göra?

Ont i natt

2012-01-30T12:41:00.002+01:00

Jag kunde inte sova i natt. Jag hade ont i lederna och i ländryggen. Det värkte och värkte och värkte och jag kunde inte somna. Jag fick gå upp och gräva fram en tablett att stoppa i mig. Jag blir lite sur på min kropp varje gång jag får krypa till korset och ta en extra tablett.

Efter det somnade jag och nu på morgonen känns det okej igen. Jag mår bättre. Ryggen värker inte på samma sätt. Jag har fått en skräck när det kommer till värken. Ja det där onda som är värre än vanligt. Om jag ska vara ärlig så krånglade min kropp mer än vanligt igår. När vi var hos svärisarna och jag skulle sätta på mig stövlarna fick jag ställa ner mitt högra ben cirka fyra fem gånger för att benet krampade.
Sedan när jag stod och skalade potatis så fick jag så där satans ont att jag inte kunde stå på högerbenet. Mycket jobbigt.

Men jag vet vad det beror på. Jag har inte tränat på hela helgen. Inte sedan i torsdags. Det beror nog på det. Att jag inte har jobbat med kroppen. Utan bara legat sjuk. Jag är fortfarande inte riktigt frisk, täppt i näsan och lite hes. Men det har som sagt vänt och jag borde kunna göra mina lätta övningar idag och förhoppningsvis kunna cykla i morgon ifall näsan slutar vara täppt.

Idag ska jag göra det mest basala. Jag kommer ju inte kunna smärtandas. In genom näsan ut genom munnen. Men jag kan ju spänna och köra alla övningar utan vikter tills jag blivit frisk.

Ett enda stort landsting för hela sverige

2012-01-29T22:39:00.001+01:00

Idag såg jag på rapport på ettan de pratade om ryggmärgsskador och att det ryggmärgsskadades förbund ville ha all rehabilitering på speciella kliniker som ska ha ett sertifikat för att ta hand om ryggskadade människor.
De anser att alla sjukhus och alla landsting kan inte ha tillräcklig kunskap och tillräcklig med erfarenhet för att ge dessa människor rätt vård och då är det bättre att det finns specialkliniker för detta.

Vilket utomordentligt förslag. Jag vet att Sverige är långt och det är stora landytor att ta sig över ifall man är skadad. Men förstå ifall det skulle finnas stora specialistavdelningar på några sjukhus i Sverige där de hade spetskompetens och kunde det senaste inom vissa sjukområden.

Det skulle innebära att patienterna, de sjuka. De som behöver vården skulle få tillgång till den bästa vården i hela landet. Inte bara vad landstinget som man tillhör är villig att betala.

Det bästa vore ifall Landstingen gick ihop till ett enda stort landsting. Att alla hade lika rätt över hela landet. Inte bara vad som passar de olika partierna som styr landstinget för närvarande beslutar sig för. Det vore bättre att ha det långsiktigt istället för fyra år framåt i tiden.

Ett utomordentligt förslag.

Det har vänt nu

2012-01-29T17:11:00.001+01:00

Idag är jag täppt i näsan och blöder näsblod. Resultatet: Jag vågar inte använda nässprayen längre.
Men det känns som att förkylningen har vänt. Jag är inte lika hes i halsen och inte lika hostig( thank god)

Så nu kanske jag kan bli lite mer aktiv här på bloggen. När jag inte bara skriver om nässpray och hostningar.

Om jag är bra på tisdag så ska jag cykla. Det är målet i alla fall.

Här läses böcker och snörvlas

2012-01-28T13:50:00.004+01:00

Jag gick och la mig tidigt igår kväll och somnade som en liten gris innan huvudet hade träffat kudden. Jag vaknade vid tre av att jag inte kunde andas. Satte mig upp, snöt mig och använde nässprayen somnade om och vaknade av en pipande Jenna innan klockan åtta.

Idag har jag duschat. Det måste vara ett friskhetstecken. Jag hostar och snyter mig om vartannat och låt mig tala om att hosta och nysa när man har ont i ryggen är inte särskilt skoj. Det hugger som attan.

Men jag hoppas verkligen att den är över om några dagar den här förkylningen så jag får cykla. För jag får inte cykla eller gå på promenad så länge som jag är förkyld för min sjukgymnast.

Så nu väntar jag bara på att bli friskare. Jag spenderar min tid genom att läsa och läsa och läsa och läsa.

Jag gör det mest basala, hitta mittlinjen och spänna magen. Det gör jag varje dag och det gör jag även nu när jag är förkyld. Den där mittenlinjen är verkligen inte lätt att hitta eftersom jag känner mig alldeles sned när jag har hittat den. Men det är väll så har man gått snett och stått snett och hela ryggraden har varit sned så länge så blir det knäppt när man ska träna på att vara rakt. Att det som verkligen är rakt känns snett och det som är snett känns rakt.

Jaja, nu mot läsningen..

Jenna älskar sin boll

2012-01-27T16:32:00.001+01:00

Matte kan jag få ta med mig bollen ut idag?

Jag fick!

Bollen!